deborah

Jaha, då har jag beställt från amazon för första gången. The forbidden Game triologin och de två första böckerna ur Vampire diaries serien. Det var allt jag hade råd med den här gången. Nu längtar jag riktigt efter att åka till Falköping så jag får sänka tänderna i böckerna! På tal om Falköping har Jessica lovat att vara kattvakt åt mig, känns jätteskönt. Hade totalt glömt bort den detaljen. Tur att man har gamla barndomsvänner som ställer upp (: Tack Jess.

Nattens dilemma:
Varför betyder 'Bright' både 'smart' och 'skinande(ljus)'? Jag hatar dubbeltydelser, det gör det så mycket svårare, eftersom en mening kan tolkas på helt fel sätt genom att innehålla sådana ord. Grrr.

Oj! Nu har solen visst gått upp? Det är min signal för att det är nanna tajm.
Bara 6 sidor idag, men det är bättre än inget.

Så typiskt mig. Den här månaden är jag extra fattig, men så himla sugen på böcker. Speciellt när jag ska spendera nästan 5 dagar i Falköping i maj. Då vill jag ha lite att läsa, och självfallet hittar jag MÄNGDER på amazon. SUCK.


Funderar på att kosta på mig några stycken... frågan är vad frakten hamnar på? Hmm.. nåja. Får väl tänka på saken en dag eller två.

Nu ska jag skriva skriva skriva för det kliiiiar i fingrarna!
Ciao

Ps. Har redan läst Twilight böckerna och Vampire diaries serien, men inte på engelska. Är därför dom står med på listan.


- - 05:38 - - - - - - - - - - - - - - -
Jaha, fick en del gjort även inatt, fast kom igång lite sent. Jag skriver precis som jag berättar historier, hoppar från det ena till det andra. Blir intressant och se hur sammanhängande jag skrivit i slutändan :P

Nu ere nannadags.

Jag har verkligen börjat greppa hela grejjen med att ta personliga erfarenheter, och vrida och vända på dom till oigenkännlighet. Det är riktigt kul när jag tänker på att vissa utav händelserna jag skriver från början var verklighetsbaserade, men i slutändan blivit ren fiction.


Vissa dagar tvivlar jag på mig själv, känner att det jag skriver inte har någon vidare kvalite. Men nästa dag kan jag göra en helomvändning och tycka att precis allt jag skrivit hittils är toppen.
Humörsvängningar är såååå roliga.

Nu ska jag mysa lite med kissen, sedan blir det nog nanna dags.

Efter två dagars flyttstädning är Simons lägenhet äntligen färdig! Jag har lyckats dra på mig brännblåsor på de mest obekväma ställena, och mina fötter bultar. Men det var värt det! Det var otroligt trevligt och MYCKET prat mellan mig och mina bröder :)
Dock känns det jätteledsamt att det nu kommer vara 3 och inte 2 av mina syskon som bor ända bort i Örebro :(

Nu sitter jag här, halvtrött. Försökte lägga mig innan men kunde inte somna.

Har även upptäckt att medan Charlie rynkar på nosen åt räkor (?!) så blir hon sjövild och skitjobbig ifall man öppnar en burk oliver. Både oliverna och spadet är tydligen helt otroligt gott. Galna lilla knäppis-kisse.

Oj. Natten mellan torsdag och fredag sov jag inget, och hela fredagen (idag) har varit fullproppad med saker att göra. En utav dom var att följa med mina bröder och Marie hem till min syster där vi spenderade nästan hela dagen med busiga barn och hyperaktiva vovvar.

Vaknade för någon halvtimme sedan och minns inte ens att jag somnat framför datorn. haha shit.

Och imorn blir det fullt ös, hjälpa bror med flyttstädning.

Ciao

Ååh.. jag älskar allt som utspelar sig i nutid  och vår värld, men inte alls föreställer den här världen ändå. När det är magi, mutanter och allt möjligt som målar upp miljön i en helt annan nyans än verklighetens. Filmer och böcker som innehåller helt andra världar såsom Narnia, LOTR etc har jag aldrig riktigt gillat... Det är väl FÖR långt bort helt enkelt.

Både böckerna och filmerna av harry potter, x-men filmerna, sci-fi filmer, en del fantasy filmer (nutid som sagt, nutid).
Fast jag har aldrig varit speciellt förtjust i serietidningar av någon anledning. Antar att jag antingen vill se det rörligt på en skärm eller rörligt inuti mitt huvud helt enkelt. Bilder med pratbubblor utelämnar så mycket.

Just nu ser jag allra mest fram emot Wolverine. Ååååh. Trailern gör att jag nästan dreglar. Sanslöst vad spännande den verkar.

Åååh. Idag åkte jag hem till föräldrarna och åt übergod kinamiddag. Därefter låg jag säkert en timme i bubbelbadkaret och bara njööööööt. Bastade dock inte idag. Passade på att ta lite bilder.

Haha. Ojoj. Vad jag önskar att jag hade ett inglasat uterum med värmeelement jag kunde sitta med min dator i nu. Det blir mer och mer tydligt exakt hur jag får mina idéer... Jag är helt tom i huvudet - tills jag sätter mig på balkongen och stirrar upp mot stjärnorna.

Nästan varenda idé till den här boken har jag fått medan jag suttit ute på min balkong och bara stirrat ut i natten.

Men det säger en hel del. Min nästa lägenhet MÅSTE ha en balkong helt enkelt.


Imorgon bär det hem till föräldrarna för att ätas kinamat, på onsdag åker dom på en två veckors lång semester och det skulle kännas urtrist att inte få säga hejdå innan de åker.

Här satt jag, två på natten och kände mig värdelös. Inte en enda idé. Inte ens en dålig tråkig idé. Inget. Jag började bli trött, funderade på att kanske lägga mig och ge upp. Men sen tänkte jag "Nej! Jag ska banne mig hålla mig vaken ett tag till. NÅT borde jag locka ut ur mitt huvud ikväll!"




SOV GOTT!

Haha shit. Vaknade och var väldigt lycklig att det hela bara var en dröm.

Jag och ett helt gäng människor, bland annat du Lojsan, planerade en resa till något land i afrika. Jag hade lite ångest eftersom jag är ovan att resa, och att jag denna gång skulle resa till en plats som inte var för turister.

Vi steg ombord på planet när jag insåg att jag inte skaffat kattvakt och inte meddelat en själ om vart jag skulle. Jag försöker få ihop ett sms men hinner inte. Och planet lyfter.

Väl framme får vi gå uppför vad som känns som en miljon trappsteg mitt i öknen. När vi äntligen nått toppen och därmed vårt boende börjar plötsligt någon att skjuta på oss!

Mannen som tagit emot oss instruerar alla att lägga sig platta mot marken och inte röra en fena, han viskar även att vi borde försöka kränga av oss alla värdeföremål och gräva ner dom i sanden så skyttarna inte har någon anledning att stjäla från oss eller göra oss illa.

Tiden gåpr, och semestern är ett totalt fiasko. Vi promenerar i öknen, lagar mat, får prova kläder ifrån landet etc, men människorna i landet är inget trevliga mot oss.

Tillslut äntligen beger vi oss hem, och när vi landar i Sverige upptäcker vi alla att våra värdeföremål är borta, troligtvis fortfarande nergrävda i sanden utanför huset vi bodde i.

Men jag var mest glad över att den fruktansvärda semestern var över.

Hoho. Jag har nog läst för mycket om krig och elände i tidningarna tror jag :P

Det skiftar så väldigt, en del av mina idéer är så färgstarka och intressanta, medan andra är så extremt vardagliga. Men det är väl så det ska vara antar jag...

Har även gjort en del research inatt, och jag måste erkänna att mycket är svårt att sätta sig in i. Men men, med vilja och våld går väl det mesta att ta in i slutändan, jag får se på det hela som studier helt enkelt.



Ps. Mest irriterande är att om jag rubbar min dygnsrytm det minsta (mer vaken tid under dagen) så minskar min fantasi. VARFÖR VARFÖR VARFÖR fantiserar jag bäst om nätterna? ;((

Jag bor mitt inne i stan. Jag borde väl ändå få slippa sån jävla skitlukt?
Men neeeeeejdå. Extremt starkt luktar det dessutom. Som om jag hade en bondgård som granne.

Nu har mina föräldrar renoverat badrummet & bastun, ställt in en jacuzzi samt köpt en massagefåtölj. JAG VILL FLYTTA HEM IGEN! Buhuhuhuhu (avundsjukan är läskigt stark inom mig just nu).


Meen meeen. Jag får väl nöja mig med att åka dit nu och då och våldgästa deras badrum och fåtölj helt enkelt ;)

Nu ska jag läsa lite och sedan kojja.
Puss & gonatt

Nu sitter jag här, rejält groggy och nyvaken, och försöker övertala mig själv att det ska bli JÄTTEKUL att städa. Hahaha. Well well. Det är ju för mammas skull. Och för hennes skull fixar jag nog det mesta ;)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
FÖREGÅENDE INLÄGG

Postat av: Jessica
OMEH! Jönköping på bilden ju..? Men jag antar att det inte är så simpelt ;p
2009-04-16 @ 05:06:33

Postat av:
Skulle precis gissat på jkpg ;) //Linda
2009-04-16 @ 12:02:14

Svar: JAAA. Haha. Det är Jönköping på bilden ;) Sa ju att jag var hemlig! För övrigt är det ju just Jönköping jag vill kunna relatera smått till. Men bara för visat intresse slänger jag upp en bild av huvudgatan i den riktiga staden!

Nu har jag suttit och räknat lite, och om jag fortsätter i samma tempo som jag gjort de senaste 2 veckorna borde jag ha ett första utkast av hela boken klar i slutet av Juli / början på Augusti. Men då måste jag ligga i.

Det vore faktiskt fantastiskt att bli klar med boken innan år 2010 haha. Även om det bara är ett första utkast.

Det här känns så... uppfyllande? Äntligen gör jag det jag älskar mest, och jag gör det varenda natt -jobbar med triologin. Har jag inga nya idéer bidar jag tiden med research och planering, och har jag idéer skriver jag som en galning tills huvudet är tömt.

Jag skrev 7 sidor för att få ner min senaste idé på papper, och när jag trodde att jag var klar för natten så fick jag en ny idé - orelaterad till föregående, så det var bara att sätta mig och skriva ytterligare 5 sidor.

Glömde ju skriva om hur trevligt det var igår!
Det var mycket lek och stojjande med barnen, mycket smarrig påskmat (speciellt en omelett som bestod till 80% av ädelost! YUMYUM!), i övrigt umgicks vi väl mest och pratade. Jag spelade lite boll med pojkarna. Och självfallet gosade jag mesta möjliga med lilltjejen.


Och nu har jag fått bilderna från Lindas kamera efter min Karlstadsvistelse förra helgen!

Ibland konfronterar människor mig, och hur jag än försöker förklara så kan jag inte få dom att förstå. Jag kunde lika gärna ha pratat på grekiska.

Jag hade från början bestämt att jag inte skulle skriva för intima saker i den här bloggen, så jag ska göra mitt bästa från att inte gå in på detailer, men jag behöver tömma huvudet.

Hurdant min hjärna fungerar är ett mysterium för alla jag möter. De kan inte koppla mina resonemang, inte heller förstå vart hindret ligger. Varför jag inte kan ta tag i problemen på egen hand. Min hjärna verkar felkopplad - det är åtminstone min egen teori. Saker som är så självklara och så lätta för vardags-personen, kan vara så helt omöjliga för mig. Jag vet ju inte ens varför, jag kan bara gissa.

Och när folk säger att jag saknar diciplinen, att jag inte ens försökt eller försöker. Då önskar jag att jag vore död. Jag önskar på fullaste allvar att jag var icke-existerande. Att alltid behöva försöka förklara saker de ändå inte kan greppa eller ta till sig, det tär på mig.
De har ju inte varit med mig vartenda steg och sett vad jag gjort. Hur jag försökt. De har inte sett hur jag dissikerat sönder min egen hjärna bit för bit, och verkligen verkligen studerat de absolut sämsta aspekterna hos mig själv. Hur många skulle klara en sådan sak utan att börja hata sig själva så till den grad att de bara kastar sig ut från närmsta högsta byggnad de ser?

Hur många skulle klara av att göra det jag utsatt mig för i jakten på att vara som alla andra?

Jag tycker jag är jävligt stark, men istället för att folk ser det, så ser dom en svag sketen liten person utan självdiciplin. En lat typ som inte har lust att lyfta ett finger själv. Hur många skulle klara det då? Att alltid alltid bli nedslagna trots att de själva trodde att de gjort något bra?
Och trots det är jag lycklig, drömmer, planerar och fortsätter kämpa. Trots att ingen annan än jag själv tror på mig, så fortsätter jag. Hur många skulle klara det?


För att inte tala om att hela mitt liv vändes uppochner för inte så längesedan, då allt jag trodde min framtid innebar gick upp i rök för att aldrig återvända. Hur många skulle klara det jag gör? Att leva som en halv person dag ut och dag in, hoppas och vänta på att den andra halvan ska växa ut till något bra - om överhuvudtaget.

Jag trodde att det 'spridda' fantasiflödet äntligen lugnat sig så jag kunde fokusera på att skriva ihop händelserna. Men neeeejdå. Har suttit i flera timmar och försökt få ner säkert 5-6 olika ideér till både första och tredje boken. Jag smäller av. Men samtidigt vill jag inte missa en enda idé, för skriver jag inte ner den direkt så kan den ha gått förlorad dagen därpå.

Okej.. de gula blev väl helt okej, men kycklingarna jag gjorde av negerbollsmet (JA det heter NEGERBOLL) ser ut som läskiga zombiekycklingar :|


Well well. Nu kan jag andas ut på påsk-punkten iaf. Negerbollar (i äggformat) coh marsipankycklingar var allt jag vågade mig på att bidra med till knytkalaset - det är svårt att bränna negerbollar eller marsipan :P

Måste dock grejja lite till innan jag kan pusta ut. Pappa kommer förbi imorn kväll och ska mäta lite inne på toan, och honom släpper jag inte in såvida det inte är fint och rent här hemma.

Puss!

Det var trevligt att sitta barnvakt igår, även om jag hade lite dunkla tankar. Det är trist med sådana dagar, men att ständigt vara glad är inte möjligt, så det är väl inget att hänga läpp över.
Jag fick iaf med mig en liten burk med mammas nystekta köttbullar som blev min middag idag. Tänk att det är så gott med lite köttbullar, helstekta champinjoner och stekta nudlar, med en touch av cayenne. Yumyum.


Idag ska jag försöka mig på att göra marsipankycklingar att ta med hem till min syster på lördag, då det bjuds på påskmiddag. Känns kul, pilligt och bra, precis i min stil.

Ps. Har ändrat headern, ville få bloggen att kännas som min egna mysiga hörna :)

Jaha, denna morgon kom jag upp i god tid och hann ringa några samtal.
Varför jag gått och hållit mina tummar i några dagar var för att jag hittat en supermysig lägenhet jag ville ha, men idag fick jag veta att jag inte fick den. Trist trist, men som de säger, fler fiskar i havet....

Nu ska jag kasta mig i duschen och sedan bege mig hem till syster Anita, för jag & mamma ska passa hennes tre gotteungar. Det blir nog mys, var ett tag sedan sist!

Ciao

Vid fyra inatt ställde jag mig på balkongen och upptäckte att månen var bronsfärgad. Jag gillade det inte, kändes som något taget ur en skräckfilm. Det är väl lite överanalyserat, men ändå.


För övrigt har jag äntligen listat ut rätt layout för mina skrivna sidor nu. Känns MYCKET roligare när jag vet ungefär hur många boksidor jag skrivit, istället för hur många (vanliga datorskrivna) A4 sidor. *Börjar räkna sidor*

52 sidor totalt. Shit, det kändes som mer innan jag räknade =/ ah well.
Dags att börja pussla ihop händelseförloppet, just nu orkar jag inte ens tänka på att jag dessutom måste skriva om allting på svenska också.

Dags att pussla!

Ojojoj. Nu har jag ju börjat flippa ur. Men jag gick igenom allt jag skrivit och jag skriver mest på första boken även om jag kommer på sidospår och skriver på de andra böckerna nu och då. Namn på mina karaktärer börjar även växa fram vilket är skönt, jag hatar att använda mig av 'tillsvidare-namn'.

Inatt har jag rättat en del, korrigerat layouterna osv för att det ska kännas mer behagligt att läsa. Det börjar även bli dags att knyta ihop trådarna känner jag, nu när storyn är relativt klar i mitt huvud. Ska bli skönt när jag kan skicka iväg några kapitel till bror och få lite ny kritik.

Jag trodde aldrig jag skulle komma hit. Tack gode gud.



Ps. Jag MÅSTE nog dock bestämma mig för vart det hela ska utspela sig... det börjar bli frustrerande att använda larviga hittepåstäder eftersom jag är för lat att göra ordentlig research.

Nu är jag hemkommen ifrån min helg i Karlstad. Otroligt trevligt har jag haft det! Få saker slår att få komma bort och vara någon helt annanstans med någon man har kul med i några dagar :)

Åkte dit i fredags och Linda hämtade mig med bil, det börjar dofta tradition att sitta en stund i bilen påväg hem till henne medan hon skriker åt sin bil och åt andra bilister ;) Kvällen spenderades i hennes hem med drinkar och toasts. yumyum.

Hon väckte mig på lördagen med en kanna kaffe och ett rejält uppdukat frukostbord. Senare begav vi oss ut i Karlstad stad och njöt av solen, fönstershoppade lite (jag köpte ett halsband och en ring i en hokus-pokus affär med halvädelstenar bl.a.), och gick tills fötterna bultade i protest! Väl hemkomna så lade vi oss på filtar i deras trädgård och slurpade kaffe och fruktsallad i solskenet. Kvällen åtnjöts ännu en gång i hennes hem och denna afton med tacos! Mumma. Det blev även en rejäl nattpromenad.



Söndagen var mest slapp då vi åt en smarrig lunch och umgicks med hennes bror framför teven. Jag åkte hem på eftermiddagen och kom hem sent på kvällen.

En MYCKET kul och lyckad helg för min del! Tack tusen gånger om darling<3

Skrev ett skitlångt argt inlägg om mitt ställningstagande till hur man ska ha rätten att få vara den man vill som kvinna. Stark, självständig, modern karriärskvinna, eller konservativ hemmafru som gillar att bli lite omhändertagen.

Men jag insåg att jag nog är inne i dessa tankebanor för att jag känner mig ensam. Jag tycker inte om att vara ensam. Det är inte kul att se en film själv, eller att försöka laga en middag som man sen får äta helt själv. Det är med 'ensam är stark' suger enligt mig. Jag klarar mig, jag sitter inte å totaldeppar över min ensamhet. Men den suger lika hårt för det.

Idag kommer jag köpa biljetter till Karlstad, sitta i telefon många gånger om samt försöka klämma in en härlig promenad och en stunds skrivning. Blev inget av med kvällens aktiviteter, men jag tänker inte hänga läpp en så solig dag som denna :)