deborah

Hela min natt var fylld med lugna och underbara drömmar, och min dag är fylld av solsken.

Efter att jag skrev ner bokens slut fick jag total idétorka, och nu sitter jag dagligen och gräver i min fantasi efter lite nytt material. Det känns som att det närmar sig, och jag tänker inte deppa för jag tror verkligen den här boken kommer bli klar.

Nästan hela dagen har spenderats framför tv:n på soffan med en kall vattenflaska bredvid mig. Det känns som en såndär typisk sommardag man är nöjd med att bara vara.

:)

Jag sitter i min väldigt lilla lägenhet och känner hur hettan sakta försöker ta kål på mig. Just nu skulle jag döda för ett badkar eller AC. Blir nog en kall dusch helt enkelt, inte lika skönt, men definitivt effektivt.

Jag märker hur alla runt omkring mig gör upp planer för sommaren, resor, festivaler, jobb, ledighet... Och här sitter jag utan några planer alls förutom att få ordning på mitt nya liv.

Fåsenu... senaste Harry Potter filmen kommer i sommar, det är efterlängtat och bra! ...och det var allt jag kom på. Haha vad tragiskt.


Nåja. Imorn ska senaste systerbarnet döpas, och på kvällen blir det grillning (just as I wished for!)

Minns inte ens sist jag hade den här mysiga 'sommar'-känslan i kroppen.. var säkert två-tre år sedan. Ska banne mig ringa Grill-Kungen (pappa) imorgon å bönfalla honom att vi grillar i helgen.

Och påtal om imorn så måste jag till tandläkaren, för jag glömde ringa i tid och avboka mitt besök. SUCK. Tur att jag inte har tandläkarskräck iaf.

Det började med att jag blev tvungen att flytta ifrån lägenheten, men mina föräldrar hade en gammal övergiven lägenhet i en del av sitt hus, så jag skulle få bo där tillfälligt. Och jag tjatade som en galning om att få skrapa bort färgen på garderoberna av någon anledning.

Min mamma var mest central i drömmen, hon dök upp i tid och otid och visade mig bilder av mig själv som barn. Rotade fram gamla barndomsleksaker och reste runt med mig & pekade ut olika byggnader jag tydligen gått på dagis osv i.

Och som avslut gifte jag mig... Men jag minns inte med vem? Jag tror inte ens det var någon jag någonsin haft känslor för. Och jag hade ingen brudklänning, utan mer som en sommarutstyrsel med röd bolera över. Jag var väldigt lycklig dock!

Jag drömde även att min husläkare plötsligt var kirurg och skulle operera mig och min morfars lillasyster för något vi båda led av. Vad minns jag inte.



Det känns som att den här natten var väldigt lång. Jag är glad åt att vara vaken nu.

Okej, det här är nog den mest urflippade dröm jag haft på länge tror jag...

Den började med att jag var tatuerare på ett rymdskepp. Det var inte mitt jobb utan mer en hobby. En utav dom jag tatuerade var höggravid och ville ha bägge armarna tatuerade. Av någon anledning valde jag att tatuera en naken kvinnokropp på den ena armen, vilket ställde till ett himla ståhej. Hennes pojkvän blev galen, men innan jag hann göra något åt saken fick hon värkar och 'strålades ner' för att föda.

Senare sitter jag & en arbetskamrat på rymdskeppet vid våra stationer, vi diskuterar hur dumt det är att vi inte får skriva vad vi vill i breven/mejlen till varandra. Så på pin kiv börjar jag skriva ett brev som bryter mot alla reglerna gällande brev. Vår överordnare stormar in en halvtimme senare till våra stationer (alla brev blir korrekturlästa innan de skickas iväg), och skäller ut mig. Hon påpekar bland annat hur opassande det är att jag använt ordet 'änglamat' när det står i reglerna att det är ett utav de mest förbjudna orden. Jag blir vrålförbannad och försöker förklara hur dumt systemet är.

Men vi blir avbrutna, för vi har åkt in i ett rymdterritorium där ett jätte-slem-monster lever. Det liknar mest en gigantisk cancerböld med hål och ögon överallt. Vi beväpnar oss och gör oss redo för strid, monstret är 4ggr större än vårt rymdskepp och har oss i ett järngrepp. Dessutom är besten telepatisk, och förklarar hur den vill förgöra oss på de mest vidriga sätt.

En av våra äldsta skepp-medlemmar är en gammal dam med rullator och hett temperament. Hon rusar rakt in i en utav monstrets gap, viftande med käppen och vrålandes att monstret skulle göra sitt bästa. Han slukar henne på bara någon minut, efter att ha utförligt beskrivit hur hon kommer dö inuti hans buk. En manlig medlem rusar till ett utav monstrets ögon och försöker skjuta, men monstret tar ingen skada. Sedan 'sugs' mannen in i ett hål i monstret likt vaccuum.

Plötsligt meddelar kaptenen att vi lyckats slita oss loss från monstret, och vi flyger därifrån så snabbt vi kan. Hela besättningen sörjer våra förlorade medlemmar, och kan inte riktigt glädjas åt vår flykt, då vi alla hellre velat döda besten.

Seriöst... vart jag fått detta ifrån är en gåta. Jag tittade inte ens på något rymd-aktigt på teven igår? Haha, jag var mest glad åt att vakna. För den här drömmen kändes inte spännande på något sätt alls.



Ps. Illustrerade en fin liten bild, ger inte drömmen rättvisa iof då monstret var så fruktansvärt mycket äckligare :P

Jag hoppas verkligen min trötthet samt huvudvärken beror på vädret, för jag börjar bli galen. Jag bara sover å tar alvedon om vartannat :( suck.

Jag tycker hela den diskussionen är svår. Det är urlarvigt att jaga folk som laddar ner filmer när resurserna borde läggas på viktigare saker såsom mord, misshandel, våldtäkt, droger etc. Men å andra sidan har jag en viss förståelse för problematiken med att folk föredrar gratis-alternativet framför att köpa saker till överpris idag.

För ärligt talat är hela industrin så tillvänd. Jag t.ex gillar sällan mer än 1-3 låtar av samma artist, och att då köpa ett helt album och betala överpris känns ju inte lockande, snarare idiotiskt. Å andra sidan, ser jag en riktigt riktigt bra film på bio, så går jag inte hem och laddar ner filmen, jag köper den, eftersom den var så bra att jag vill se den igen. Dock väntar jag oftast tills priset sjunkit lite.

Böcker är också klurigt, jag som drömmer om att en dag livnära mig på skrivande kan ju inte förespråka att böcker ska vara gratis. Men samtidigt känns det surt att behöva betala så mycket för något man kanske inte ens tycker om att läsa i slutändan. Bortkastade pengar.

Flera av mina favoritförfattare har börjat posta ett utdrag eller det första kapitlet ur sina böcker på sina hemsidor, så man kan läsa och se ifall det är något man faktiskt tycker om och vill läsa vidare av. Det tycker jag är en fantastisk lösning. Tack vare det har jag börjat läsa som en galning igen, för tidigare var jag ovillig att lägga pengar på böcker jag inte kunde veta om jag tyckte om, men nu när jag kan få smakprov får jag mersmak!

Så ärligt talat vet jag inte vart jag står i den här frågan... Bara för att produkterna är för dyra betyder det ju inte att det är okej att ladda ner, men å andra sidan, hur ska de som inte har pengar rinnande ut ur öronen göra när saker är så dyra som dom är idag?

Men en sak är jag säker på: att lägga resurser och pengar på att jaga fildelare när det finns så mycket viktigare saker att ta itu med i dagens samhälle är ren idioti.

(Wow, detta var ett ovanligt inlägg för min del. Brukar hata att läsa sånna här inlägg som andra skriver... men efter en del snack kring just detta, samt mersmaken jag fått tack vare diverse författare idag kunde jag inte låta bli att skriva ner mina tankar kring det hela)

Aaahh. Trodde jag skulle få spendera midsommar helt själv inne i stan, men till min glädje blev jag hembjuden till min syster för en midsommar-lunch. Var mycket smarrigt och trevligt!

Petrus försökte tömma hela äggfatet och när vi hindrade honom sa han "vill ha aaaaalla!" haha. Söta lilla gosse. Samma sak hände senare med glassen, all glass var hans. Ungar kan vara bra mysiga.

Just nu känns min tillvaro väldigt innehållslös. Som om allting rör sig i slowmotion, som om jag väntar på något. Det är inte direkt kul, men inte plågsamt heller.

Okej, jag vet inte vem man borde tro i den här storyn:
En flicka som hävdar att hon bad om att få 3 tatuerade stjärnor i ansiktet, somnade under processen och vaknade med 56 stycken.
Eller tatueraren som hävdar att hon bad om 56 stjärnor, var nöjd med resultatet, men efter att ha kommit hem och visat ansiktet för sin pappa och pojkvän helt plötsligt hävdar att det skedde mot hennes vilja.

För det första: Vem är DUM NOG att tatuera sig hos någon som knappt förstår vad man säger?!
För det andra: Somna medan någon tatuerar en i ansiktet? TROLIGT
För det tredje: Hade hon gått till en normal tatuerare och inte en självplågare som förmodligen tappade hjärnan för ungefär 30 tatueringar och 15 piercings sedan hade det förmodligen slutat lyckligare.

Nej shit. Ärligt talat tycker jag hon får skylla sig själv. Hon borde valt en annan tatuerare redan vid språk-krånglet. Hela artikeln lyser dumhet eller lögn. Vilket som är värst vet jag inte, men pengar borde hon inte få.

Jag tycker varje dag känns bättre och bättre, humöret stiger mer och mer. Och ikväll ska jag gå på bio! Hoho! Inte gjort sedan... sommaren 08 tror jag? Så det ska verkligen bli kul! Släpar med mig min äldsta knas bror.

Är det jag som har fel? Är det jag som är naiv och helt enkelt inte kan acceptera hur människor är funtade? Eller har jag en förjävla otur som hamnar i sällskap där jag blir djupt besviken och sviken av de jag bryr mig om? Får man inte hoppas och förvänta sig att folk ska vara ärliga och moraliskt korrekta längre?

Jag är så trött på medhållare/lögnare som först långt senare visar sitt rätta anlete.
Jag är så trött på att bli sviken av folk jag litar på.
Och jag är trött på att folk är så ovilliga att inse när de har problem (framförallt när det skadar dom de älskar)

Det senaste året har varit mer omtumlande på den sociala fronten än jag någonsin kunnat föreställa mig, och det verkar inte bli bättre trots att tiden går och det för ett ögonblick ser ljusare ut.

Beror detta på att jag förlåter så lätt och ofta, att jag förstår att folk ångrar sig när de gjort något dumt? Späder det på respektlösheten de uppenbarligen har för mig? Borde jag bli en liten elak fitta som svär, spottar, super och aldrig någonsin förlåter? Är det enda sättet att inte bli sänkt i den här världen? Att bli hårdhudad och elak?

Jag vet inte om jag borde ge upp helt och flytta till en annan kontinent i hopp om att människor är mer pålitliga där. Förhoppningsvis blir framtiden ljusare... (det är väl det jag gillar med mig själv, jag ser alltid möjlighet till ändringar och förbättringar)


Men idag tänker jag inte grubbla över det här mer. Idag ska jag åka hem till mina föräldrar och umgås med min äldsta bror. Ska bli trevligt. Och det andra pluset idag är att jag äntligen börjar få ordning på mina nya matvanor. Det går trögt, men det går.

Åh denna dagen blev så mycket bättre än gårdagen. Ett utav besvären jag hade löste sig. Sitter nu med ett härligt glas vatten och lyssnar på musik, life is good.

Jag är hemma igen, och jag är trött. Dessutom känns det som att allting går i slowmotion. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på de närmsta dagarna, men något blir det nog. Kan träffa min bror Frank imorgon, och på tisdag Simon. Det är trist i stan utan dom.

Jag kom hem och var glad, glad att vara hemma, glad åt livet.
Jag känner mig inte så himla glad just nu dock.
Om jag inte vore så trött hade jag nog rusat runt som en galning och både sagt och känt en massa saker.

För att förtydliga är jag delvis trött fysiskt, men väldigt trött psykiskt också. Trött på världen.

Kan någon stanna planeten? Och låt mig kliva av tack.

Tror jag äntligen fått till en tatuering jag kommer vilja ha (det tog bara femtioelva olika innan jag bestämde mig?). Men den är inte helt klar än. Tror också jag vet vart jag vill ha den, och det blev inte axeln/ryggen som jag trodde. Men men, den är inte aktuell än på några månader iaf.



Ciao

åååh vad underbart! Hela lägenheten är skinande ren, för jag har inte bara städat, jag har verkligen skrubbat rent allt, och jag har rullat ihop mattorna å ställt i ett hörn så det är inget mer sunkigt ingrott äckel på golven! All disk är diskad, tvätten är snart helt klar och jag sitter på en pall vid spisen å kokar soppa.

Varför gör jag inte det här oftare? Det är ju helt underbart att hare såhär fresh å gött.

Japp. idag tänker jag bli mattlös (sånär som på hallmattan). Är så URLESS på mina SKITÄCKLIGA mattor som SUGER i sig smuts & skit. Blörk. Sitter & kollar på nya mattor (sisal, sånna som INTE suger i sig skit), har inte råd just nu, men kan väl unna mig dom nångång snart. Skulle nog må bra av att vara mattlös ett litet tag.



Nej. Nu måste jag återgå till städandet. Har MASSOR kvar!! Och bara fram till 22 på mig att bli klar?! AAH!!! Heddo.

Ps. Kvällsolen lyser in i mitt vardagsrum. Sommar-feelings yumyum!

Hela mitt liv är ett litet kaos just nu, och till stor del känslomässigt. Men idag har jag fått mycket gjort, och känner mig lite lugnare. Dock råkade jag somna 4 timmar på soffan när jag väl kommit hem från mina ärenden, vilket inte kändes jättebra...

Har försummat mitt skrivande ett tag nu, har haft så mycket annat i huvudet. Men jag hoppas att jag ska få tid/inspiration igen när allting lugnat sig.

Nu och då drömmer jag att jag är tillbaka i grundskolan, men är lika gammal som jag är nu,
jag pratar med lärare, allt är trevligt och bra, ända tills jag inser att jag inte slutfört min grundskoleutbildning. Och ämnena jag behöver läsa är saker som kemi och biologi på universitetsnivå..(?) Jag rusar från lektion till lektion och pluggar som en galning medan tiden rinner ut för mig. Lärarna ser mer och mer irriterade/besvikna ut på mig allt eftersom läsåret går. Och drömmen slutar alltid på samma sätt, jag ger upp. Jag struntar i att gå på lektionerna, och när läsåret är över får jag en extrem avgrundsdjup ångest inom mig. För jag har misslyckats, igen.

Senare i drömmen fick jag mystiska telefonsamtal av någon som försökte bjuda ut mig, varpå jag avböjer gång på gång. Tillslut bestämmer sig killen för att klättra in via min balkong och presentera sig, och det visar sig vara en kille jag både avskytt och föraktat genom åren.
Men i drömmen var han helomvänd och riktigt trevlig? Haha.

Ahja jisses. Jag tycker om att drömma. Sålänge drömmarna inte är alltför hemska. Den här natten fick jag ju en lustig slut-tvist, så jag är nöjd.
Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan sticka iväg till rökavvänjningssköterskan.

Ps. Linda jag håller tummarna och tårna för dig idag! Lycka till nu!