450 sidor på 13 timmar
Uppenbarligen är jag så utsvulten på bra böcker att jag slukar dom på ohälsosamt kort tid numera. Meyers böcker är mitt nya knark. Jag har just druckit på två koppar kaffe och avslutade boken jag köpte igår (lördag) eftermiddag på 450 sidor. Det är ju en förjävla tur att nästa bok är på över 500 sidor iaf.
Jag minns inte ens sist jag levde mig in i en berättelse på det här viset. Idag har jag gråtit tills tårarna tog slut, skrattat mig hes och suckat avundsjukt alltigenom sidorna jag bläddrat.
De här böckerna har både väckt mitt hopp och min fantasi till liv igen, något jag nästan trodde hade dött under det passerade året.
Nu ska jag börja läsa lite på den tredje boken, hoppas jag kan hålla lite i mig så denna iaf inte tagit slut imorgon kväll.
Ps. Den andra boken innehöll ett LÅNGT stycke där känslor jag aldrig upplevde - men var tvärsäker på att få uppleva - skildrades. Det gjorde ont att läsa om sorgen och smärtan, men å andra sidan fascinerade det mig. Nu ska jag sluta prata strunt. puss!
Ps2. Nedanstående bild gör mig alldeles fluffig och rosa på insidan.
Jag minns inte ens sist jag levde mig in i en berättelse på det här viset. Idag har jag gråtit tills tårarna tog slut, skrattat mig hes och suckat avundsjukt alltigenom sidorna jag bläddrat.
De här böckerna har både väckt mitt hopp och min fantasi till liv igen, något jag nästan trodde hade dött under det passerade året.
Nu ska jag börja läsa lite på den tredje boken, hoppas jag kan hålla lite i mig så denna iaf inte tagit slut imorgon kväll.
Ps. Den andra boken innehöll ett LÅNGT stycke där känslor jag aldrig upplevde - men var tvärsäker på att få uppleva - skildrades. Det gjorde ont att läsa om sorgen och smärtan, men å andra sidan fascinerade det mig. Nu ska jag sluta prata strunt. puss!
Ps2. Nedanstående bild gör mig alldeles fluffig och rosa på insidan.
Kommentarer
Trackback