Åldersgränser

Jag minns hur det var att vara 8 år gammal och vilja se filmer med 11årsgräns, jag minns hur det var att vara 11 och vilja se filmer med 15årsgräns. Jag minns hur det var att vara minderårig och dricka trots att lagen sa annat. Jag minns exakt hur frustrerande det kändes, och jag minns att jag tyckte dessa åldergränser var onödiga och larviga.

Nu är jag snart 22, och har börjat inse VARFÖR det finns åldersgränser. När jag får barn kommer inte mina 10åringar att få se filmer med blod, våld och sex. Allt har sin tid, och barndomen är redan kort som den är, så att förkorta den ytterligare känns hemskt.

Jag hade gjort mig redo för att försöka dra igång en diskussion (i en twilight blogg) kring VARFÖR de sätter åldergräns 15 på den kommande filmen New Moon som MÅNGA under 15 vill se. Men sen insåg jag... de här 10, 11, 12, åringarna har förmodligen redan läst böckerna som filmen är baserad på. Så vad kan de se på film som de inte redan läst?

Och är det bra egentligen? Att barn läser böcker med död, blod, fighter och sex i? Tyder det på att dom är mogna/intelligenta? Jag vet inte... ärligt talat tycker jag personligen att det är dåligt. Om de fantiserar om vampyrsex och blod... då har de börjat gå miste om barndomen på många sätt. (Jag är inte dum i huvudet och tror att barn är totalt oskyldiga och korkade. Jag tycker helt enkelt bara att barn ska få bilda sig en egen uppfattning samt kunna vara NYFIKNA så länge det går... inte läsa om brutalt vampyrsex som DEFINITIVT lär sätta spår)

Jag älskar Twilight böckerna... men dom är inget för barn helt enkelt.

Och att föräldrar låter sina barn läsa sådant förstår jag inte heller riktigt... inhandlar och läser barnen böckerna i smyg? Är föräldrarna kanske stolta över att deras barn ger sig på 400-600sidors böcker och därav struntar i vad boken ifråga handlar om... eller har jag världens mest konservativa syn när det kommer till böcker, filmer och barn? Ska barn sluta vara barn när de är i 10-12års åldern numera?

Jag tror jag slutade leka med barbie när jag var 12-13år. Och det var väl ungefär samtidigt som mina kompisar slutade leka också. Några få slutade kanske vid 11årsåldern.

Iof är alla olika och mognar olika fort... men jag tycker ändå inte att barn är mogna för vuxenvärlden bara för att de tror eller vill vara det. Regler, lagar och åldersgränser finns av en anledning. Tonåringar är rebelliska och okontrollerbara, det är en del av att bli vuxen. En process. Men en tioåring kommer aldrig i mina ögon vara en vuxen.


haha oj. hade bara tänkt skriva ett kort inlägg, men det här blev världens längsta svammel. Hoppas jag inte framstår som någon tråkig, gråhårig konservativ surkärring nu bara.


Ps. Kom att tänka på hur barn i krigshärjade länder t.e.x TVINGAS att växa upp fort... medan vi som har all möjlighet i världen att låta barnen förbli barn så länge dom kan... bara struntar i att låta dom vara just barn. Istället låter vi dom se på vuxenfilmer med våld, död och sex. Varför tar man inte vara på att vi har möjlighet att ge barnen den barndom andra barn berövas?

Kommentarer
Postat av: Egoinas mamma

Och när man blir 50 så ser man fram mot att få gå på pensionist-träffar. Då känner man sig säkert som lamm-kött igen, de första två åren åtminstone! ;D



God morgon!

Postat av: Jessica

Jag rekommenderar boken "Det infantila samhället" till dig.

2009-11-10 @ 18:24:51
Postat av: Jessuca

2009-11-10 @ 18:26:54
Postat av: Jessica

haha oj...

Ps. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9151842114&checked=1&shopperid=A35080042BBA4086830A3F6D0F0C96E1 Ds.

2009-11-10 @ 18:27:22
Postat av: Egoinas mamma

Sv: Tack! :D

2009-11-11 @ 17:07:39
URL: http://egoinasriktigamamma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback