Koma? nejdå. Djupsömn!
Ja, vad händer och fötter? Inte mycket. Mitt totalretardade dygn är som det alltid varit, men de senaste 10 dagarna eller så har något mycket skumt börjat hända, och det är att jag nu även blivit svårväckt. Och jag menar inte svårväckt som i grinig-hormonfullsmäckadtonårsparvel-vägrar-stiga-upp... utan jag menar:
Idag
09:20 : Inställda mobil-larmet ringer
09:25 : Timerinställda kaffebryggarn sätter fart
09:27 : Väckarklockan jag ställt vid bryggarn larmar
09:33 : Det ANDRA inställda mobil-larmet ringer
09:35 : Hemtelefonen ringer
09:36 : ...ringer fortfarande
09:37 : ...ringer fortfarande (här ska jag tydligen svarat också?)
10:36 : Dörrklockan ringer
10:37 : Dörrklockan ringer igen
10:38 : och igen! (här vaknade jag i panik och rusade till dörren)
Kan väl tilläggas att jag inte har något minne av att ha vaknat eller ens reagerat innan 10:38. Och hur vet jag allt detta om jag nu sov? JO. Larmen o bryggarn ställde jag in igårkväll, min faster berättade också att hon ringde tre gånger innan jag svarade, och att vi då bestämde att ses vid rondellen 10:10. Sen berättade hon att hon fick ringa på min dörr tre gånger innan hon ens hörde att någon rörde sig i min lägenhet.
KÄNNS JU ASBRA. Vill dö av skam. Har varit NÄSTAN såhär hopplöst den senaste veckan, och det trappas upp och blir bara värre och värre. Som om jag hamnar i hjärndöd-koma varenda gång jag somnar. "Jippie". Tur att jag ska till sjuksköterskan på torsdag, för dååå ska jag be om roliga sussagott-piller :D Wow. Jag som aldrig mer ville ta sånna... Men vad gör man inte. Min faster har nog ett hjärta av guld för övrigt, för hon blev varken sur eller irriterad vad jag kunde märka (och då är det inte första gången hon stått å väntat på mig medan jag snarkat i sängen), och efter promenaden bjöd hon tillochmed hem mig på frukost och kaffe! Jisses.
Utöver att jag vill krypa in under golvbrädorna och försvinna av skam.... Mina absolut smalaste smaljeans jag äger - behöver bälte för att sitta uppe. Jag borde ju verkligen inte klaga överhuvudtaget utan enbart vara skitlycklig, men nu börjar det suga att inte äga några kläder i rätt storlek. Men snart får jag cash, och då jävlar :) Jippiedijoe!
Ps. Tror alla tjejer haft en såndär snyftlåt de lyssnade sönder i tonåren, min var "Toni Braxton - Unbreak My Heart", men just nu RÅDIGGAR jag min 61åriga mammas tonårssnyftare! Hundra gånger bättre än min:
Idag
09:20 : Inställda mobil-larmet ringer
09:25 : Timerinställda kaffebryggarn sätter fart
09:27 : Väckarklockan jag ställt vid bryggarn larmar
09:33 : Det ANDRA inställda mobil-larmet ringer
09:35 : Hemtelefonen ringer
09:36 : ...ringer fortfarande
09:37 : ...ringer fortfarande (här ska jag tydligen svarat också?)
10:36 : Dörrklockan ringer
10:37 : Dörrklockan ringer igen
10:38 : och igen! (här vaknade jag i panik och rusade till dörren)
Kan väl tilläggas att jag inte har något minne av att ha vaknat eller ens reagerat innan 10:38. Och hur vet jag allt detta om jag nu sov? JO. Larmen o bryggarn ställde jag in igårkväll, min faster berättade också att hon ringde tre gånger innan jag svarade, och att vi då bestämde att ses vid rondellen 10:10. Sen berättade hon att hon fick ringa på min dörr tre gånger innan hon ens hörde att någon rörde sig i min lägenhet.
KÄNNS JU ASBRA. Vill dö av skam. Har varit NÄSTAN såhär hopplöst den senaste veckan, och det trappas upp och blir bara värre och värre. Som om jag hamnar i hjärndöd-koma varenda gång jag somnar. "Jippie". Tur att jag ska till sjuksköterskan på torsdag, för dååå ska jag be om roliga sussagott-piller :D Wow. Jag som aldrig mer ville ta sånna... Men vad gör man inte. Min faster har nog ett hjärta av guld för övrigt, för hon blev varken sur eller irriterad vad jag kunde märka (och då är det inte första gången hon stått å väntat på mig medan jag snarkat i sängen), och efter promenaden bjöd hon tillochmed hem mig på frukost och kaffe! Jisses.
Utöver att jag vill krypa in under golvbrädorna och försvinna av skam.... Mina absolut smalaste smaljeans jag äger - behöver bälte för att sitta uppe. Jag borde ju verkligen inte klaga överhuvudtaget utan enbart vara skitlycklig, men nu börjar det suga att inte äga några kläder i rätt storlek. Men snart får jag cash, och då jävlar :) Jippiedijoe!
Ps. Tror alla tjejer haft en såndär snyftlåt de lyssnade sönder i tonåren, min var "Toni Braxton - Unbreak My Heart", men just nu RÅDIGGAR jag min 61åriga mammas tonårssnyftare! Hundra gånger bättre än min:
Bobby Vinton - Mr. Lonely
Kommentarer
Trackback