deborah

Jag har en ganska underlig down-period just nu. Jag är rastlös och uttråkad, men så fort jag försöker göra något enbart KUL (typ spela dataspel eller något annat tramsigt) så tappar jag suget innan jag ens hunnit starta spelet. Det känns som att jag kommer döda tid utan att ha fått skratta eller leva. Resultatlöst. Icke-produktivt. Sånna ord dyker upp i huvudet på mig.

JAG VILL GÖRA NÅT! Gud så frustrerad jag är. Men samtidigt, har fått erbjudanden om att både fika och gå ut på krogen, men eftersom jag är sjuk och därmed också jävligt hängig så har jag ingen ork att socialisera. Kanske är därför jag är så rastlös, huvudet vill men kroppen orkar inte?


Just nu sitter jag och funderar över om jag orkar leva på knäckebröd en månad, jag har nämligen ÄNTLIGEN hittat ett klädföretag som säljer kläder jag gillar, istället för det helt cepiga modet som dominerar majoriteten av affärer idag. Småblommigt i sommar? No danke.

Men det är inte specifikt sommarkläder jag är ute efter, utan kläder överhuvudtaget. Nu har jag vuxit ur min garderob och det känns aningen trist att allting sitter så illa. Frågan är om jag ska lägga band på mig tills jag gått ner de sista 3-6kilona...


Ttss.. Jag som hatat att köpa kläder i flera år nu. Jag hatar iof fortfarande att köpa kläder, främst för att det är dyrt, men dessutom för att det är besvärligt att hitta kläder. Det är så mycket bekvämare om man har en fullsmockad garderob med kläder i rätt storlek så man slipper letandet. Jag löper nog ingen risk för att bli shopaholic iaf..

Ps. Dundermegakvaddat dygn igen. Yiipiekayay!