Lilla snigel akta dig

FREDAG
Efter mycket om och men så träffade jag som sagt en gammal klasskamrat som jag gick ut med. Jag hade verkligen skitkul! Det var Ida från grundskolan jag träffade. Och jisses vad hon förändras! Var verkligen dunderkul! Och för en gångs skull så träffade jag någon från grundskoletiden som verkade GILLA att prata minnen! Hittils känns det som att ALLA vänner från mitt förflutna absolut INTE vill prata gamla tider... hm. Jag är mycket för minnen jag!

LÖRDAG
Seglivad dag med oväntat abrupt slut. Att promenera hem tvärs igenom stan mitt i natten är inte så lajbans. Speciellt inte ifall man ogillar att frysa. BRRRR. Jag var nästintill blå lagom tills jag kom in i genom min dörr.

SÖNDAG idag
Blev väckt av papi, kastade mig på första buss hem till han å mamsen. Dricker kaffe, kollar på tv, babblar as usual, blir bjuden på en sagolikt god middag, sen turbostädning :) Faster Birgitta & farbror Arne dök upp framåt kvällen också, det dracks mer kaffe och pratades begagnade möbler, bra promenadrutter osv.

Efter att Arne försökt peppa mig till att börja promenera runt rocksjön varenda morgon erkände jag lite motvilligt att jag har NOLL motionsrutin, och inte heller någon promenadkompis, då "erbjöd" sig snälla faster att släpa ut mig varenda eftermiddag på lite uppfriskande promenadrutter. Hoho. Känner mig lite lättad över att de ska resa utomlands så jag iaf har några veckor på mig att smälta det hela.

"Idag" (på måndag) ska äldsta syster Louise operera sig. Mamma har berättat en del kring hur operationen går till osv, så nu hoppas jag att det går bra och att hon inte har alltför ont efteråt. På söndag om en vecka åker jag till örebro för att spendera tid med henne, samt hjälpa till med lite vardagsbestyr som kommer vara svåra för henne att fixa.

Och i onsdags gjorde mamma en biopsi, och efter vad hon berättat så tycker jag väldigt synd om henne. Om det var fysiskt möjligt så skulle jag donera mina ben till henne, för hon skulle definitivt använda dom bättre än vad jag gör!


Utöver att jag oroar mig väldigt för vissa vänner och familjemedlemmar så känns livet bra. Jag tror jag börjar få lite ordning på mina prioriteringar även om det går i snigelfart, och jag börjar få perspektiv på saker och ting... Det finns på ett sätt så mycket jag vill skriva om i bloggen, men hindrar mig själv ifrån gång på gång. Har väl insett att jag helt enkelt behöver hålla vissa tankar för mig själv.

Nuuuu.. ska jag slurpa i mig den sista klunken kaffe (kände att jag hade för mycket blod i mitt koffeinomlopp tidigare!), och försöka SKRIVA :D Var just påväg att sätta mig att skriva tidigare ikväll, men beslöt mig för att hellre ta ett välkommet telefonsamtal och skriva efteråt istället!

Gonatten :)

Kommentarer
Postat av: Em

Det låter som om det händer mycket runt om dig, men också inom dig. Hoppas du känner att det inte blir för kaotisk.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback