Abort hit och abort dit
Alltså, jag börjar irritera mig över hela abortfrågan.
Män känner sig maktlösa eftersom de inte har något att säga till om, när det kommer på förslag att kvinnan inte ska få göra abort utan mannens tillåtelse blir det ramaskri från kvinnorna eftersom de tydligen "förlorar rätten till sin egen kropp". Och mitt i allt detta undrar man ju vem som har rätt.
Ja det är sant att det är kvinnans kropp som kommer behöva stå ut med alla hormoner, bristningar, viktökning och tillsist förlossningen. Jag förstår att allt det där ger kvinnor känslan av att det är deras kropp och därmed deras val vad som ska ske med barnet.
Mannen då? Barnet är hans också. Varför får inte han bestämma över barnets framtid eller icke-framtid? Han förväntas betala underhåll och spendera tid med barnet ifall det föds, trots att beslutet till 100% legat hos mamman. Och tänk ifall allt mannen någonsin drömt om är att få bli far, och sedan aborterar kvinnan bort barnet?
Hela diskussionen kan vridas åt sååå många håll...
ÄR DET RÄTT ELLER FEL MED FRI ABORT? verkar vara den mest populära frågeställningen. Men den diskussionen orkar jag inte dra idag, det blir alltid alldeles för långt.
Idag funderar jag över vem som bestämmer om fostret ska få leva. Mamman eller pappan?
Själv tycker jag det är en SJÄLVKLARHET att man fattar ett beslut tillsammans. Givetvis skulle det ju uppstå problem ifall de vill olika saker, men då kanske man skulle kunna kompromissa? Vill mamman behålla det men pappan inte, då kan mamman behålla det men hon får inte underhåll samt kan inte kräva att pappan ska vara delaktig, precis samma sak ifall mamman vill göra abort men pappan vill behålla barnet, då kan ju han få vårdnaden så fort barnet är fött, och mamman behöver inte heller betala något eller träffa sitt barn igen.
Som en jag känner alltid sagt:
"Vaddå mamman eller pappans val? De har väl ingen bestämmanderätt över ett tredje liv? Vem är dom att bestämma att det lilla livet som inte ens fått en chans att andas luft ska dö? Vem ger dom rätten att beröva ett barns liv, bara för att det inte passar dom att bli föräldrar?"
Jag håller med. Vi tjafsar idag om ifall pappan ska ha någon rätt, eller ifall mamman ska ha hela rätten, men vem röstar för barnet? Varför är abort enda utvägen ifall man inte vill bli förälder? Varför kan man inte adoptera bort barnet? På det sättet får det en chans till ett lyckligt liv, och de biologiska föräldrarna slipper ansvar.
Jag tycker självfallet det finns omständigheter då abort absolut ÄR den bästa utvägen. Ett våldtäktsoffer som blir gravid, inavel, övergrepp mot barn och mycket mycket mer..
Tillsist: Diskussionen kan pågå i evighet. Vad gör man ifall man blir gravid med ett One Night Stand som man inte har numret till? Om båda föräldrarna absolut vill göra abort, varför inte gör det/varför inte adoptera bort istället? Det finns så många scenarion, så många olika utvägar. Men i sanningens namn är nog de flestas situation väldigt unik, och därför kanske inte alla kan följa samma regler (ifall det fanns regler).
Ärligt talat så vet jag folk som gjort abort, och jag tycker inte sämre om dom. Jag tycker ingenting faktiskt. Hur kan jag veta deras exakta situation och känslor vid det tillfället? Varför skulle jag döma dom för något jag inte vet något om egentligen?
Den enda åsikt jag har som är skriven i sten för mig, är att om man har ett förhållande och blir gravid, så bör man inte få fatta ett beslut på egen hand.
För om jag var gravid och ville behålla barnet, men vaknade upp nästa morgon och fick veta att min partner gett mig tabletter som aborterade barnet, då skulle jag känna det som att han mördat mitt barn, en del av mig. På samma sätt skulle det kännas vidrigt att bli tvingad att föda ett barn jag inte ville ha.
Men det är precis det som händer idag. Fast det är männens val vi berövar dom. Jag slår vad om att män kan sörja ett barn precis lika mycket som en kvinna.
Men jag vet inte ifall jag tycker det där är en bra lösning heller. För då ger vi all makten till männen istället. Beslutet borde inte ligga helt på ena förälderns sida, utan på bådas, gemensamt.
Män känner sig maktlösa eftersom de inte har något att säga till om, när det kommer på förslag att kvinnan inte ska få göra abort utan mannens tillåtelse blir det ramaskri från kvinnorna eftersom de tydligen "förlorar rätten till sin egen kropp". Och mitt i allt detta undrar man ju vem som har rätt.
Ja det är sant att det är kvinnans kropp som kommer behöva stå ut med alla hormoner, bristningar, viktökning och tillsist förlossningen. Jag förstår att allt det där ger kvinnor känslan av att det är deras kropp och därmed deras val vad som ska ske med barnet.
Mannen då? Barnet är hans också. Varför får inte han bestämma över barnets framtid eller icke-framtid? Han förväntas betala underhåll och spendera tid med barnet ifall det föds, trots att beslutet till 100% legat hos mamman. Och tänk ifall allt mannen någonsin drömt om är att få bli far, och sedan aborterar kvinnan bort barnet?
Hela diskussionen kan vridas åt sååå många håll...
ÄR DET RÄTT ELLER FEL MED FRI ABORT? verkar vara den mest populära frågeställningen. Men den diskussionen orkar jag inte dra idag, det blir alltid alldeles för långt.
Idag funderar jag över vem som bestämmer om fostret ska få leva. Mamman eller pappan?
Själv tycker jag det är en SJÄLVKLARHET att man fattar ett beslut tillsammans. Givetvis skulle det ju uppstå problem ifall de vill olika saker, men då kanske man skulle kunna kompromissa? Vill mamman behålla det men pappan inte, då kan mamman behålla det men hon får inte underhåll samt kan inte kräva att pappan ska vara delaktig, precis samma sak ifall mamman vill göra abort men pappan vill behålla barnet, då kan ju han få vårdnaden så fort barnet är fött, och mamman behöver inte heller betala något eller träffa sitt barn igen.
VARFÖR MÅSTE UTVÄGEN VARA ABORT?
Som en jag känner alltid sagt:
"Vaddå mamman eller pappans val? De har väl ingen bestämmanderätt över ett tredje liv? Vem är dom att bestämma att det lilla livet som inte ens fått en chans att andas luft ska dö? Vem ger dom rätten att beröva ett barns liv, bara för att det inte passar dom att bli föräldrar?"
Jag håller med. Vi tjafsar idag om ifall pappan ska ha någon rätt, eller ifall mamman ska ha hela rätten, men vem röstar för barnet? Varför är abort enda utvägen ifall man inte vill bli förälder? Varför kan man inte adoptera bort barnet? På det sättet får det en chans till ett lyckligt liv, och de biologiska föräldrarna slipper ansvar.
Jag tycker självfallet det finns omständigheter då abort absolut ÄR den bästa utvägen. Ett våldtäktsoffer som blir gravid, inavel, övergrepp mot barn och mycket mycket mer..
Tillsist: Diskussionen kan pågå i evighet. Vad gör man ifall man blir gravid med ett One Night Stand som man inte har numret till? Om båda föräldrarna absolut vill göra abort, varför inte gör det/varför inte adoptera bort istället? Det finns så många scenarion, så många olika utvägar. Men i sanningens namn är nog de flestas situation väldigt unik, och därför kanske inte alla kan följa samma regler (ifall det fanns regler).
Ärligt talat så vet jag folk som gjort abort, och jag tycker inte sämre om dom. Jag tycker ingenting faktiskt. Hur kan jag veta deras exakta situation och känslor vid det tillfället? Varför skulle jag döma dom för något jag inte vet något om egentligen?
Den enda åsikt jag har som är skriven i sten för mig, är att om man har ett förhållande och blir gravid, så bör man inte få fatta ett beslut på egen hand.
För om jag var gravid och ville behålla barnet, men vaknade upp nästa morgon och fick veta att min partner gett mig tabletter som aborterade barnet, då skulle jag känna det som att han mördat mitt barn, en del av mig. På samma sätt skulle det kännas vidrigt att bli tvingad att föda ett barn jag inte ville ha.
Men det är precis det som händer idag. Fast det är männens val vi berövar dom. Jag slår vad om att män kan sörja ett barn precis lika mycket som en kvinna.
Började tänka på allt detta när jag läste detta i aftonbladet:
Ingen abort – om pappan säger nej
http://www.aftonbladet.se/wendela/article5550395.ab
Ingen abort – om pappan säger nej
http://www.aftonbladet.se/wendela/article5550395.ab
Men jag vet inte ifall jag tycker det där är en bra lösning heller. För då ger vi all makten till männen istället. Beslutet borde inte ligga helt på ena förälderns sida, utan på bådas, gemensamt.
Kommentarer
Postat av: Egoinas mamma
Jag tycker att ända sättet att allt kan bli så rätt som möjligt i denna frågan är att man bankar in i huvudet på unga killar att när de har oskyddat sex överlåter de resten till kvinnan i fråga om barn eller icke barn. Har funderat en massa, precis som du säger finns det otaliga vinklingar, men jag kommer inte ifrån att jag tycker det är fel att en kvinna skall tvingas gå gravid och föda om hon inte vill. (Nu var det min tur att skriva en lång kommentar - hoppas du tycker om de lika mycket som jag! HAHA!)
Trackback