Min trogna kopp Kaffe & Jag

Den här dagen har jag varit seg, sådär underligt seg så det går trögt att bara tänka. Men det är lugnt, har suttit å dolat med helt betydelselösa saker så det var ju ingen fara.

Har kommit på mig själv med att rusa ut på balkongen vareeenda kväll när solen går ner. Det är något med mig alltså, jag älskar solnedgångar dels för att de är vackra, men också för att jag vet att natten är i antågande när jag ser dom. Jag tänker att snaaart kan jag se stjärnorna. Vad är det med mig och stjärnor?

(Bild tagen från min balkong ikväll)

Hursomhelst... Nu är det becksvart ute, så jag ska sätta mig på balkongen med en giftpinne och titta på stjärnorna medans kaffebryggarn puttrar på, och sen tänker jag gå in igen, ta min trogna kopp Kaffe, och sedan börja skriva.

Pratade nämligen i över två timmar igår med käre bror Simon, och han gav mig en hel del tips & idéer jag ska använda mig av nu. Jag råkade även avslöja den största händelsen i första boken, varpå han blev helt extatisk och började rabbla om hur bäst/cool/underbar jag var (det komiska är att de flesta lär HATA just det momentet, men jag & min bror har samma helgalna/sadistiska/sjuka våglängd).

Nåja. Kaffe. Giftpinne och stjärnorna var det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback