inatt var jag en Hjälte!

Oh yay! Mina psychodrömmar has returned!!

Jag och min pappa hade på något sätt fått kontakt med en tjej över internet som var i "knipa", och hölls fångatagen hos en elak man. Vi reste dit och hittade henne.

Vi drack kaffe, pratade om våra och hennes liv. Det visade sig att det var hon, och en tjej till som var tillfångatagna av mannen (fråga mig inte hur vi kunde sitta och dricka kaffe under flickans tydligen-gisslandrama). Den första flickan var blond och smal, och berättade att den andra var svarthårig och tjock.

Vi letade upp den andra flickan, och det visade sig att rummet de hölls fångna i var MITT gamla rum i föräldrarnas hem. Den svarthåriga flickan låg inlindad i gladpack i en stor förvaringslåda som nästan liknande en kista pga längden.. Det luktade tång och havsvatten i luften, och golvet knastrade under våra fötter av sand som blåst in. Vi måste ha befunnit oss vid kusten.

Pappa tog fram en kniv ur verktygslådan han tagit med sig (?!) och började försiktigt att skära sönder gladpacken för att befria den svarthåriga flickan.

Jag traskade runt i rummet, och råkar plötsligt stöta till en garderob så alla galjarna började skramla. Vi alla fryser till sten och hoppas att Mannen inte hört.. men dörren öppnades på glänt och han kikade in på mig och såg arg ut, han verkar inte ha se pappa och flickorna. (För övrigt hade mannen inget ansikte, utan liknade mer en mörk siluett)

"Åh förlåt så mycket. Jag skulle bara försöka hitta en klänning i min storlek.. jag menade inte att väsnas" sa jag, varpå mannen nickar och stängde dörren igen.

Pappa lyckades få bort gladpacken runt den svarthåriga flickans ansikte och vi ser att hon har stora ärr runt munnen, vid första anblick liknande det kraftiga bristningar. Vi frågade blondinen om hon vet något om ärren, men hon bara skakar på huvudet. Vi får veta att mannen håller dom inlåsta men tar ut dom ur rummet ibland för att...(här blir det suddigt. men jag tror det var våldtäkt, misshandel och tortyr betingat).

Här tar drömmen en helsjuk vändning, för helt plötsligt började blondinen bete sig konstigt. Hon förklarade att hon älskade sin nya "look", och när jag frågade vad hon menade så hade hon helt plötsligt fått ljusrött hår, och det växte ut ett tunt-tunt lager med orangerandig päls över hela hennes kropp. Sen börjar hon springa på alla fyra och leka med min katt Charlie, och hon ropar att de nog har så roligt eftersom de båda har samma färg. (??!!?!??!)

Pappa fångade in henne och jag tog tag i gladpack-kåldolmen och började släpa med mig den. Vi tog oss ut ur huset och bort från mannen! Vi hade räddat dom!

Sen blev allting svart.. när jag öppnade ögonen så ser jag att jag är tillbaka i rummet. Ensam. Jag var inte bakbunden eller inlindad i gladpack, men dörren var låst. Min syn känns aningen förvrängd, och när jag tittar i spegeln så ser jag att mina ögonvitor är fyllda av blåsor och sår.

Jag tog fram en ölburk från under sängen och började såga itu den med en brödkniv (spännande hur allt behövligt i den här drömmen bara poppade upp precis i rätta stunden). Jag visste att Mannen skulle höra det sågande ljudet. Jag ville göra honom arg. Och lagom tills dörren flög upp och han stirrade på mig så hävde jag i mig hela ölen och blängde trotsigt på honom.



Där vaknade jag.

Alltså... eh? Jag skulle ju helst vilja koppla ihop allting och tolka det som att jag återupplevde någon form av tonårsrebell-händelse, som bestraffades av utegångsförbud eller nåt av mina föräldrar... Men eftersom jag aldrig någonsin blivit bestraffad, slagen eller fått utegångsförbud/inlåsning av mina föräldrar så kand et ju inte vara det. Dessutom skulle nog inte jag och pappa TILLSAMMANS ha intagit Batman & Robin-rollerna om så var fallet.

I vilket fall var det gött att drömma igen. Jag blir alltid orolig när det går alltför lång tid utan att jag äventyrar om nätterna.

Kommentarer
Postat av: Rävis!

Hohoho! :D Jag borde börja skriva ner mina drömmar alltså. Inatt började min mamma röka och blev tonårsrebellisk på ett stort skepp som sjönk samtidigt som det var en skog... Mmm.

Borde dessutom införa en ny kategori i bloggen - Rävens sömngångerier. Tydligen har jag inte alls slutat prata och göra saker i sömnen som jag trodde eftersom sambon inte sagt något - han har helt enkelt slutat berätta om det, men jag är visst aktiv as ever! Hohoho...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback