En gammal god vän :)

Idag träffade jag Fanny från gymnasiet, var ju två år sedan vi sågs och nu när hon ska flytta kom jag på att jag var tvungen att träffa henne innan! Är lite synd att jag inte kommer på sådant tidigare, men i vilket fall hade jag det jättetrevligt. Vet inte ens hur många timmar vi satt och bara tjötade om allt och inget, men det var kul att få veta allt nytt med henne! Hoppas på att ses iaf en gång till innan hon flyttar nu :)



Utöver det är jag dum i huvudet och somnade vid 22, för att vakna mitt i natten, eller.. rättare sagt halv tre på morgonen. Suck. Så nu velar jag, ska jag lägga mig och ligga vaken i flera timmar medan jag försöker somna om eller ska jag skriva lite och lägga mig vid 6-7? HMMM.

Nåja. Ska ta mig en liten youghurt iaf, börjar bli hungrig.

Underbar snubbe

Jag kan erkänna att jag kollar runt på flera Twilight-fan sidor för att hålla mig uppdaterad kring information om filmerna, Stephenie Meyer, samt annat relevant. Men jag har inte Pattinson uppklistrad över mina väggar, jag har heller inte några sexiga Twilight smycken eller en Team Edward T-shirt, och jag skriker inte högt när jag ser en bild eller filmsnutt med skådisarna.
(Med andra ord beter jag mig inte som nuttymadam3575 på youtube......)


Hittade nyligen en urkul sida:
Twilight Guy <--Länk
Den unga författaren Kaleb Nation läser Twilight böckerna och skriver ner sina tankar kring dom. Utöver det så finns det en massa annat kul på sidan, t.ex avdelningen med hat-mail. Det är ju helt underbart att läsa vad folk skriver till honom -speciellt med tanke på att man får huvudvärk att läsa breven som är sprängfyllda med svordomar och stavfel!

Jag börjar verkligen gilla den här killen och hans humor, så jag tror nästan jag blir tvungen att köpa hans bok när den kommer ut, den lär ju innehålla samma underbara charm som allt annat han skriver. Och gud ska veta hur underbart det är att kunna läsa en bok som kan få en att skratta mellan varven!

Nej nu har jag nog tjatat klart.

NOT FUN

Jag tänker skriva lite på boken, men innan dess ville jag skriva ett blogginlägg där jag meddelar världen att gastroskopi INTE är ett dug kul.

Det känns ungefär som att de först tvingar ner något i halsen så man kräks, och sedan försöker pressa ner en 2m lång falukorv genom matstrupen (med andra ord känns det som att man ska spricka när som helst).

Tragiskt nog var HÖJDPUNKTEN att få sitta och kräkas luft/hosta upp slem i 10min efteråt.

Never nevernever never never never never never never never ever again.



Ps. Jag tror jag totalt mosade den biträdande sköterskans hand varenda gång hon sa "andas!"

Hela huset står i lååågor

Haha. Satt just och tänkte vilken seg och trist natt jag har.
Går ut på balkongen och möts av stark brandlukt, samt ett blinkande blått sken. Jag skyndar mig ut ur huset för att se vad som står på. Och seeer man på! Två hus ifrån mitt brinner det för fullt. Det står typ 4 brandbilar och 5-6 polisbilar utspridda överallt, massor med brandmän som springer runt med slangar, folk med kameror som tar bilder och en tjock rökpelare från huset.

Stod och tittade någon halvtimme sen gick jag in igen. Fick veta att branden börjat i en lägenhet och spridit sig till vinden.

Den blå ringen är huset jag bor i, den röda ringen är huset det brinner i.


Kapitel 3 in progress

Har suttit och korrekturläst samt skrivit på tredje kapitlet inatt.

Sov hela dagen idag (igår) och steg inte upp förrän sex på kvällen, trodde jag skulle vara aspigg fram till lunch nu, men jag känner att jag börjar bli trött, så jag ska göra ett försök att sova faktiskt.

Hoppas jag hinner klart med kapitel 3 idag :)
Gonatt!

Turbo-humörsvängningar!

- - 03:26 - - - - - - - - - - - - -
Skriver i "anteckningar" eftersom urkassa blogg.se inte vill funka...


Hade en jättebra dag. Var hemma hos mina föräldrar och hade det jättetrevligt. Men några timmar efter att jag kom hem fick jag en otrolig ångestattack. Väldigt många dumma och orealistiska deppiga tankar började snurra i huvudet på mig, ytterligare några timmar senare började jag tänka på mitt vanligaste ångest-ämne, som resulterade i att jag blev skitförbannad tillslut.

Jag förstår mig inte på känslor, eller varför de dyker upp helt oväntat tillsammans med en massa tankar man inte tänkt på evigheter.

Ska göra ett försök att använda alla känslorna till att skriva lite. Det brukar hjälpa lustigt nog. Får väl se hur det går.
Later.


- - 06:28 - - - - - - - - - - - - -
Aah.. Nu är jag nöjd OCH på bra humör :) Har skrivit klart ytterligare ett kapitel. Velar nu mellan att fortsätta skriva eller gå och lägga mig. För jag har sånna svackor nu... Antingen skriver jag apmycket eller inget alls. Är ju frestad att fortsätta medan man har lite "flow"...


Men jag tror jag lägger mig, för jag börjar få huvudvärk. Har ju trots allt skrivit klart ett kapitel. Så helt värdelös var jag ju inte inatt!

Abort hit och abort dit

Alltså, jag börjar irritera mig över hela abortfrågan.

Män känner sig maktlösa eftersom de inte har något att säga till om, när det kommer på förslag att kvinnan inte ska få göra abort utan mannens tillåtelse blir det ramaskri från kvinnorna eftersom de tydligen "förlorar rätten till sin egen kropp". Och mitt i allt detta undrar man ju vem som har rätt.

Ja det är sant att det är kvinnans kropp som kommer behöva stå ut med alla hormoner, bristningar, viktökning och tillsist förlossningen. Jag förstår att allt det där ger kvinnor känslan av att det är deras kropp och därmed deras val vad som ska ske med barnet.

Mannen då? Barnet är hans också. Varför får inte han bestämma över barnets framtid eller icke-framtid? Han förväntas betala underhåll och spendera tid med barnet ifall det föds, trots att beslutet till 100% legat hos mamman. Och tänk ifall allt mannen någonsin drömt om är att få bli far, och sedan aborterar kvinnan bort barnet?

Hela diskussionen kan vridas åt sååå många håll...
ÄR DET RÄTT ELLER FEL MED FRI ABORT? verkar vara den mest populära frågeställningen. Men den diskussionen orkar jag inte dra idag, det blir alltid alldeles för långt.

Idag funderar jag över vem som bestämmer om fostret ska få leva. Mamman eller pappan?
Själv tycker jag det är en SJÄLVKLARHET att man fattar ett beslut tillsammans. Givetvis skulle det ju uppstå problem ifall de vill olika saker, men då kanske man skulle kunna kompromissa? Vill mamman behålla det men pappan inte, då kan mamman behålla det men hon får inte underhåll samt kan inte kräva att pappan ska vara delaktig, precis samma sak ifall mamman vill göra abort men pappan vill behålla barnet, då kan ju han få vårdnaden så fort barnet är fött, och mamman behöver inte heller betala något eller träffa sitt barn igen.

VARFÖR MÅSTE UTVÄGEN VARA ABORT?


Som en jag känner alltid sagt:
"Vaddå mamman eller pappans val? De har väl ingen bestämmanderätt över ett tredje liv? Vem är dom att bestämma att det lilla livet som inte ens fått en chans att andas luft ska dö? Vem ger dom rätten att beröva ett barns liv, bara för att det inte passar dom att bli föräldrar?"


Jag håller med. Vi tjafsar idag om ifall pappan ska ha någon rätt, eller ifall mamman ska ha hela rätten, men vem röstar för barnet? Varför är abort enda utvägen ifall man inte vill bli förälder? Varför kan man inte adoptera bort barnet? På det sättet får det en chans till ett lyckligt liv, och de biologiska föräldrarna slipper ansvar.

Jag tycker självfallet det finns omständigheter då abort absolut ÄR den bästa utvägen. Ett våldtäktsoffer som blir gravid, inavel, övergrepp mot barn och mycket mycket mer..

Tillsist: Diskussionen kan pågå i evighet. Vad gör man ifall man blir gravid med ett One Night Stand som man inte har numret till? Om båda föräldrarna absolut vill göra abort, varför inte gör det/varför inte adoptera bort istället? Det finns så många scenarion, så många olika utvägar. Men i sanningens namn är nog de flestas situation väldigt unik, och därför kanske inte alla kan följa samma regler (ifall det fanns regler).

Ärligt talat så vet jag folk som gjort abort, och jag tycker inte sämre om dom. Jag tycker ingenting faktiskt. Hur kan jag veta deras exakta situation och känslor vid det tillfället? Varför skulle jag döma dom för något jag inte vet något om egentligen?

Den enda åsikt jag har som är skriven i sten för mig, är att om man har ett förhållande och blir gravid, så bör man inte få fatta ett beslut på egen hand.

För om jag var gravid och ville behålla barnet, men vaknade upp nästa morgon och fick veta att min partner gett mig tabletter som aborterade barnet, då skulle jag känna det som att han mördat mitt barn, en del av mig. På samma sätt skulle det kännas vidrigt att bli tvingad att föda ett barn jag inte ville ha.

Men det är precis det som händer idag. Fast det är männens val vi berövar dom. Jag slår vad om att män kan sörja ett barn precis lika mycket som en kvinna.

Började tänka på allt detta när jag läste detta i aftonbladet:
Ingen abort – om pappan säger nej
http://www.aftonbladet.se/wendela/article5550395.ab

Men jag vet inte ifall jag tycker det där är en bra lösning heller. För då ger vi all makten till männen istället. Beslutet borde inte ligga helt på ena förälderns sida, utan på bådas, gemensamt.

Blandat småbabbel

Ibland får man som uppenbarelser om att man helt enkelt måste tag i sitt liv (eller vissa mer specifika delar av det), ännu bättre är när man vaknar en morgon och DIREKT går och gör något som tar emot, men man vet är BRA för en! Idag var en sådan dag, och det sporrade mig verkligen :)

Jag är inte säker, men jag tror att jag fått magsår. Funderar på att svänga förbi närmsta apotek imorgon och köpa något att prova för att se om det blir bättre. Magontet stör nämligen min inspiration och jag finner det OTROLIGT svårt att skriva när magen sticker å har sig!

Och nu har jag beslutsångest, för det är så många olika saker jag vill köpa. Ska jag skicka efter lite böcker från amazon? Eller köpa några filmer från cdon? Har ju iof en del att läsa här hemma, man kanske borde satsa på filmer tills jag fått bok-torka? Hmm..

Nu har Charlie lagt sig här bredvid och purr-snarkar. Hon är bra mysig. Det räcker med att klia lite vid öronen nu och då så är hon så nöjd så :)

Ps. LYCKA! Fun light-saft smakar helt okej! Lite syntetiskt, men inte otäckt! YAY!

AT & microtinad burgare

Ännu en natt fylld med de mest underliga drömmar jag kan föreställa mig.

Dels besökte jag en byggnad som tydligen var en kombo mellan en skola och ett hotell här i Jönköping, där min grundskola "flyttat in". Lärarna kände inte igen mig, men några småtjejer (jag aldrig sett förr) gjorde det och hängde mig i hasorna och var skitjobbiga.

Min mamma ringde och bad mig banda några program kommande dag åt henne hemma hos dom, men inga bussar gick så jag hade smått panik
(vaknade även vid 8 imorse och kastade mig ur sängen för att försöka hinna hem till päronen och banda programmen åt henne, haha! Insåg efter 10min att jag bara drömt).

Jag promenerade även mitt i natten vid jordbrorondellen här i Jönnet med min syster medan jag åt en microvärmd hamburgare (urk?).

Och tillsist gick jag på ett slags gruppmöte... Anonyma Tafsare (AT) eller nåt. Jag har ingen aning om varför jag var där, tycker jag alltid håller händerna för mig själv? Och mitt i sessionen kommer det in en attraktiv medelålders svart man som går runt i ringen (självfallet satt vi i ring - gruppterapi!!) och klämde alla damerna på brösten och kramade alla karlarna. På kafferasten upptäckte jag även att hans utrustning spräckte hål på alla förväntningar om att svarta män är välutrustade.


Ps. Jag tycker inte om Mac n' Cheese längre. Blä. Äggröra smakar heller inte särskilt gott längre.. mest unket. Dagens projekt blir att prova ett litet glas fun light wild berries, undrar ifall jag inte tycker om det heller längre?


En ny vecka

Det känns som att jag fick en riktigt trevlig helg. Gårdagen var kanon hos min syster, hon lagade en kycklinggryta och jag sjöng som vanligt lite för mitt minsta systerbarn Hanna (hon gillar när jag sjunger Linkin Park eller rejäla snuskvisor! mwohaha). Mitt näst yngsta systerbarn Albin är mest rädd för mig, men det är väl för att han inte känner mig. Svårt att träffa honom ofta när de bor så långt bort. Men både Petrus och EMil busade och gosade med mig, och det är alltid mysigt :)

Nu funderar jag mest över hur jag ska spendera den här dagen, känner mig lite rastlös. Kan ju iof börja med att ta en bild på min duschkabin!!

5min senare
BILDTAJM

Först en fin liten bild av min nya kökskran. UNDERBART. Äntligen blir det lite enklare att diska!


Min nya fina dusch!


Tillsist: En bild som visar hur störd Charlie ser ut när hon blir gosad


Jaha ja. Det var det roliga. Det enda jag vet att jag vill försöka mig på idag är att göra Mac n' Cheese. Inte såndär färdig på påse då, utan egen. Har en känsla av att det både blir katastrofalt OCH spännande. Som alltid när jag ska försöka laga mat. Dessutom vet jag inte vart man hittar sån där jättegul cheddar, så jag tror jag ska köpa cheddarskivor man kan köpa till hamburgare på ica...


Biokväll ensam

Den här dagen har varit kanon. Dels fick jag en ny kran i köket, dels blev jag bjuden på en god middag hos mina föräldrar, och sedan gick jag och såg HP6 ensam :) Vilket inte alls var särskilt illa! Dessutom tyckte jag filmen var riktigt bra.

Som avrundning på min kväll kom en 60-70årig utländsk man fram till mig och försökte ge mig en ciggarett, jag tackade nej men han gav sig inte. Han förklarade att han var italienare och att vi borde gå en promenad tillsammans. Tillslut frågade han om jag talade engelska.
Jag: "Ja det gör jag"
Han: "You are so beautiful! I love you very much! I would like to dance with you! Please come with me and I'll buy you many many drinks"
Jag: *asgarvar*
Han: "Please, I love you, I want to dance"
Jag: "No"
Han: "Please"
Jag: "No sorry"
Han: "I love you?"
Jag: *asgarv* "Nooo. Sorry but you'll have to find someone else"
Han: *ser ut som ledsen hundvalp* "okay...."

Jag menar, vem vill INTE följa med en gullig farbror som är 50 år äldre en än själv? "Egoboost som tusan" eller nåt? Haha.



Imorn ska jag hem till min syster Anita med päronen, min äldsta syster Louise kommer tydligen på besök. Måste ju vara lite social och catch up, samt gosa med mina systersöner :)

Ps. Idag såg jag en pudel. Jag trodde först det var en leksak eftersom den var ceriserosa. Men neeeeejdå. Ägaren/ägarna hade FÄRGAT den... Ursäkta mig, men det är nog det vidrigaste jag sett. En kutande halvgalen knallrosa hund. (!?) WHAT THE F...!?! En del borde inte få ha husdjur....


Happi

Idag har varit en bra dag! Pappa var här och duschkabinen kom äntligen på plats!! Ska ta bild på hur fint det blev snart. Och på lördag kommer han tillbaka och ska byta kranen i köket :) Jag älskar min hjälpsamma pappi! Därefter kommer jag följa med hem och äta middag med honom och mamma, och sedan klockan nio på lördag kväll ska jag äntligen se nyaste HP! LIFE IS GOOD.

Och som krydda på moset fann jag äntligen rätt ansikte. Jag använder mig nämligen av (framförallt) skådisar för att sätta ansikte på karaktärerna i min bok, dels för att det är kul och dels för att jag kan utspela storyn i huvudet lite lättare. Och inatt dök rätt ansikte upp i Law and Order, och jag rusade till datorn och tog reda på skådisens namn så jag kunde spara en ansiktsbild.

ÄNTLIGEN. Trodde aldrig jag skulle finna DET ansiktet, men det gjorde jag.
Min skurks ansikte.

Nu kommer jag sussa såååå sött.

Robert Pattinson hysterin

Jag älskar Twilight böckerna, filmen däremot var bara medelmåttig. Och något som är skrämmande är hysterin kring Robert Pattinson som spelar vampyren Edward Cullen. För några år sedan när han spelade Cedric Diggory i Harry Potter filmen så var det inte en själ som verkade bry sig om honom, men över en natt blev han världens nya flickfavorit.
Flickorna hävdar självfallet även att det är ROBERT de är kära i, och inte EDWARD, men om det vore sant, varför blev de då inte betuttad för flera år sedan när han dök upp i Harry Potter filmen?

Nej jisses. Mänskligt beteende är skrämmande. Och att så många tjejer jagar efter samma kille är inte hälsosamt tror jag.
Sen frågade min bror varför tjejer är så besatta av Robert, då han själv inte tyckte Robert såg speciellt snygg ut. Så jag började fundera, både i filmen och på bilder så tycker jag han både visar fula drag och snygga drag. Han är absolut inte den snyggaste killen på planeten, men han är väl inte superful heller. Snarare medelmåttig liksom filmen.

Jag har illustrerat nedan vilka utseendemässiga brister jag anser att tonårstjejernas nya älskling har:
Så, vad tycker jag om Pattinson? Jodå han ser bra ut (även de med skavanker kan se bra ut), och han är en bra skådis. Jag har väldigt höga förhoppningar på nästa film bland annat. Men om jag förstår hysterin kring honom? Om jag skulle resa jorden runt för att få en glimt av honom? Oh nej.

Idag är en glad dag!

Idag är en glad dag. Varför vet jag inte riktigt.

Min käre far kommer svänga förbi och fortsätta jobba i badrummet. Kommer DEFINITIVT slänga upp en bild när det är klart :) Hoppas det blir idag eller inom några dar iaf!

Livet känns så hoppfullt :D
Är det normalt att nästan bli hög på lyckokänslor utan att veta varför?



Ps. Jag måste få i mig proteiner. Man kanske skulle ta äggröra till lunch?

CDON - ett ställe med bra priser

Kom på att jag ville ta reda på vilka filmer jag verkligen skulle vilja köpa, då jag insett nyligen att jag knappt äger några filmer jag verkligen gillar alls. Så jag gled in på CDON och började lista varenda film jag kunde hitta som jag ville köpa (tänkte dock inte köpa något just idag).

Och jag upptäckte till min stora glädje att CDON faktiskt har priser jag tycker är okej! De flesta filmer jag ville ha ingick i kampanjer såsom "2 DVD för 99kr" eller "2 DVD för 149kr", det fanns även boxar med triologier som bara kostade 99kr styck! Men självfallet var det även ett fåtal filmer jag kommer få betala både 99kr och 149kr, vilket jag egentligen tycker är hutlöst.


Jag slog ihop alla filmernas priser, och delade sedan summan på antal filmer, och medelpriset för en film blev 61kr. Inte så värst farligt, men 40-50kr hade känts mycket mer resonligt.

SÅ. för att avrunda. Det FINNS möjlighet att köpa film till vettiga priser, så det är precis vad jag tänker göra. Det ska bli kul att faktiskt ha fina dvd-fodral i bokhyllan framöver. Men jag står fortfarande fast vid min sympati för folk som aldrig köper något utan enbart laddar ner.

Nej nu kanske jag skulle skriva lite. Ciao

Bio ensam?

Hah, jag har alltid tyckt att tanken på att gå på bio ensam är fruktansvärd. VAD ENSAMT det måste vara. Right?

Men nu, för första gången på en jädra lång tid så kommer ju en film jag helt enkelt MÅSTE se i en biosalong - HP6. Problemet är att de enda jag känner förutom jag som vill se den är mina bröder som bor i Örebro, och pga vissa omständigheter kan jag inte åka upp dit än på ganska länge.

Så. Jag tror bestämt jag kommer gå på bio ensam för första gången ever.
Det lär bli intressant.



Kanske på torsdag? Hmm..

Duschkabin

Puh. Igår och idag har min käre far varit här och borrat å haft sig. Han var tvungen att flytta både badrumsskåpet och handfatet för att få plats med duschkabinen som ska sättas in imorgon eller på tisdag. Jag längtar!

Själv så försöker jag vara duktig och storstäda. Det går inget vidare... men ändå är jag aptrött var eviga kväll.

Puss!


Omvandla egna erfarenheter till fiction

Satt och läste en dröm jag skrivit ner för längesedan, och insåg att med lite finputsning och anpassning till andra karaktärer så skulle den passa superfint på ett ställe i boken. Det var en av mina mer logiska drömmar (och inte som de helgalna sakerna jag skriver om här på bloggen).

Det är kul att blanda eget upplevt med rent påhitt. Dels sätter jag verkligen min Debbie-stämpel på materialet, och dels får jag bearbeta vissa händelser/känslor jag kanske inte alltid tagit itu med ännu.

Gonatt!


Dumdumdum

Suck. Typiskt mig.

Skulle ägnat den här dagen till städning, men jag har gjort allting för att skjuta på det. Och nu är det apsent för städning, men jag måste ändå eftersom pappa svänger förbi imorn och jag kan inte släppa in honom när kägenheten är såhär stökig.

Jag är sååå dumdumdumdumdum.

Har iof EN bra ursäkt... men den ursäktar bara varför jag inte städat de senaste 4 timmarna. Alla timmarna innan dess har jag ingen ursäkt för alls.


Jag är så himla bra.

Nu har jag varit utan godis - chips - läsk - glass - kaffebröd - pizza - pommes - hamburgare - friterat - alkohol & vitt bröd i över 6 veckor. Jag har inte ens tagit grädde till mina jordgubbar i sommar! Och det känns så hiiimla bra! Dessutom dricker jag nästan aldrig kaffe längre, bara ifall jag är bortbjuden. Så kanske 1 kopp kaffe per vecka?

Jag är så himla bra.



Ps. Blev uppmärksammad av underbara Linda på en sak jag helt missat. Något dumma idiotiska jag lyckats missa varenda gång jag läst en faktatext under ca 6 års tid?! OCH JAG ÄR SÅ LYCKLIG OCH LÄTTAD ATT JAG SJUNGER OCH DANSAR AV LYCKA! Tack darling. Idag är du verkligen Linda-räddar-världen för mig!

Sjömonster & örhängen?

Jahapp. Ännu en helgalen dröm inatt.

För det första befann jag mig på en riktigt underlig plats. Å ena sidan var det en finlandsbåt, men samtidigt en skola OCH hotell. Vissa delar var även Liseberg (?!). Och utanför var det en konstig trädgård som var alldeles spöklik och påminde smått om ett träsk. Jag & två klasskamrater satt & badade fötterna då jag kommer på att jag ska skrämma dom lite. Så jag visslar på mitt lilla sjömonster (??!!?) som kommer simmande och började nafsa tjejerna i tårna. Sen shasa jag iväg honom för han luktade så illa.

Därefter pratade jag med några tjejer å killar i klassen, å på nåt vänster sa jag något om att det vore trevligt att typ bli bjuden på lite frukt eller något istället för att killar alltid ville ha sex (?!). I vilket fall så kommer killen jag är kär i (han existerar inte i verkligheten) fram till mig och ger mig ett äpple. Jag bli så salig att jag bara kramar honom i säkert tio min. Sen lyfter han bort mig å säger
"Jaja ta det lugnt. Här är din dejt"
och framför mig står en kille jag har absolut noll intresse för. Jag blev så förvirrad å arg att jag bara gick därifrån.

Senare diskuterar jag & en tjej huruvida vi ska bli smabos, och hon tycker vi ska slänga ut min katt & köpa två nya kattungar istället. Själv blev jag lockad av idén men fick dåligt samvete och sa att jag nog måste behålla Charlie ändå.

Senare skulle alla i klassen dela upp sig i grupper och göra ett framträdande (som en del av skoluppgiften), och jag kom på en jättebra ide... det var typ att jag skulle läsa högt från en dikt/sång medan en av killarna skulle dansa/uppträda eller nåt. Men jag hittade inte killen, och därefter gjorde tjejerna något så jag kände mig extremt kränkt (minns inte riktigt vad. tror de stal pappret med dikten eller nåt?) varpå jag går till läraren och börjar störtgrina å säger att jag tänker åka hem.

På vägen hem stannar jag förbi en klädaffär och börjar handla smycken. Jag använder varenda krona jag äger (pengar som behövs till räkningar, mat, el, etc) och köper mängder med örhängen och armband. Sen kommer min syster med barnvagn å gallskriker att vi minnsann ska hem (hur hon kom dit vet jag inte).


Den här drömmen var verkligen helt komplett galen. Allting var så rörigt och ingenting hängde ihop :S

Ps. Genom hela drömmen var alla tjejerna toppless! Jag har absolut ingen aning om varför.

Om jag var Joakim von Anka-rik...

Jag brukar jätteofta fantisera om vad jag skulle göra om jag hade så mycket pengar att jag kunde göra VAD SOM HELST. Självfallet tänker jag på hur jag skulle ge bort massa miljoner till alla i min familj, betala lånet för min lägenhet, anställa en kock som lagade supergod och jättenyttig mat, och så skulle jag köpa määäängder med böcker!

Men jag brukar också sitta och tänka på hur jag skulle spendera pengar på olika saker... Kanske starta ett företag där artistiska ungdomar skulle få en chans att utveckla sina talanger utan att känna pressen från samhället att ta jobb på donken istället. Eller kanske skänka pengar till forskning inom väldigt ovanliga sjukdomar?

Jag minns för flera år sedan då det gick en dokumentär på fyran (tror jag) som handlade om ett par som enbart adopterade sjuka barn. En var blind, en satt i rullstol, en hade downs, en annan fick de mata genom en slang i magen etc. Och de hade det ganska kärvt med pengar, o pratade om att de önskade att de hade mer pengar så de kunde adoptera fler oönskade barn (för seriöst, hur många som kämpar i flera år för att få adoptera väljer i slutändan att adoptera ett sjukt barn?). Minns att jag var så himla berörd av den där dokumentären. Hade jag varit rik att jag skänkt dom en absurd summa pengar lätt.


Men nu är jag inte rik, så än så länge gör jag inga goda insatser alls.
Men en dag kanske.... *drömmer sig LÅNGT bort*

Inget är för tjejigt för en Stenbergare!

Gud så glad jag blir! Trots att alla tjatar om hur "tjejiga" twilight serien är så läste min bror Simon igenom hela serien på bara 3-4 dagar, och blev så förtjust att han nu funderar på att själv köpa alla fyra böckerna. Vi kom även fram till att om/när Midnight Sun (en eventuell 5:e bok) blir utgiven så skulle vi köpa den bägge två även om den bara fanns med guldrygg och kostade runt 500kr.

Dessutom är detta extra kul för mig, då han är den enda människan jag känner som läst böckerna förutom jag själv, så varenda gång vi hörs vid numera tas handlingen och karaktärerna upp för diskussion. Underbart!


Nej nu ska jag gå och rensa golvbrunnen på toan så jag kan duscha. Annars blir det översvämning igen.
Ciao

Ps. Halva Midnight Sun går att ladda ner gratis på
Stephenie Meyers hemsida

En såndär natt

Suck.

Det är en såndär natt. En natt då jag tänker på det förflutna. På hur lycklig jag var, på hur förkrossad jag var. På hur mitt hjärta nästan brann av kärlek, och hur det splittrades i tusen bitar. Hur jag hade allt jag någonsin drömt om, och hur jag förlorade precis allt.

Det känns som att jag tryckt på en reboot knapp. Problemet är att historiken finns kvar ändå. Oavsett vart livet för mig så kommer jag ha allt det här bagaget nu, och jag vet inte vart jag ska göra av det.

Ska jag slänga alla minnen, eller ska jag spara dom? Hur ska jag göra med fotoalbumen? Ska jag göra om dom eller behålla dom som dom är?

När man vill börja om helt och hållet... är det någon mening att kasta ut allt det gamla? Jag kan ju ändå inte kasta ut minnena...

Och det skulle jag nog inte vilja heller. För även om det slutade illa, så hade jag så många bra stunder också. Åh suck... det är inte ofta jag ens tänker på allt det här numera. På hur skolan sket sig, vikten sket sig, vännerna sket sig, kärlekslivet sket sig. Allting bara sket sig.

Jag undrar om det slutat skita sig nu, och detta bara är den väldigt långa trista vägen tillbaka till livet?

Trögt

Suck, vissa kapitel är superkul att skriva. Jag skriver nästan för mycket och för mycket oväsentligt. Har börjat få sortera bort massor med text som egentligen inte alls passar in i storyn, utan bara blev av i farten. Men sen finns det andra kapitel som känns färdiga men ändå behöver lite mer text eller händelser, och dom går det aptrögt med..

Så inatt har jag skrivit ett halvt kapitel som hör hemma mitt i boken, och nästan avklarat ett utav de i början av boken. Det känns underbart att få lägga dokument som legat oanvända i några månader i "USED" mappen :D

Nej shit. Nu somnar jag snart dreglandes i tangentbordet. Dags att nanna!


Ciao!

En tjuv & kanotskola?

haha, har haft riktigt roligt inatt.

Jag drömde att jag var hemma hos mina föräldrar, och att mamma klippte mig & färgade mitt hår. Jag fick någon underlig kortklippt frisyr med lång lugg, och hela håret gick i brunt, rött & svart. Senare när jag gick in i badrummet hittade jag en tjuv som gömde sig under handfatet/bänken, och han var fräck nog att fortsätta plocka på sig saker efter att jag upptäckt honom. Dessutom hade min mamma av någon anledning valt att fylla hela badrummet med gamla kläder, toalettstolen var bland annat så överfylld att locket inte gick att fälla ner.

Men jag blir argare och argare på tjuven, speciellt när han börjar plocka på sig saker som hade sentimentalt värde för flera i familjen. Så jag hoppade upp på honom och ristade in "TJUV" med min tumnagel i pannan på honom tills det blödde. Senare kom jag på honom med att försöka stjäla bordssilvret, då tog jag tårtspaden från honom å började slå honom i huvudet samtidigt som jag skrek som ett vettvilling. Det var kul för tillslut blev han rädd och jag lyckades jaga honom ur huset.

Senare drömde jag att man var tvungen att åka kanot mellan klassrummen på en skola jag gick på, eftersom alla vägar var överfyllda med vatten. Sedan försökte jag mörda en klasskamrat för att han vält kanoten med avsikt och därmed sabbat min frisyr.

Jag har även vaga minnen av att jag festade med någon och att vi spädde ut vitt vin med brännvin för att bli fulla snabbare.

Happ. Idag åker jag hem till päronen, blir bjuden på smarrig mat och softar :)

Min lustiga skrivordning

Här kommer den. Kapitlena det inte står något bakom är alltså ofullständiga kapitel eller stycken ur kapitel (därför förekommer samma kapitel flera gånger ibland), kapitlena som har en bokstavsföljd (bok 2 & 3) har inte fått bestämd kapiteluppdelning ännu, därför får varje stycke/kapitel en bokstav istället.

De är listade i samma ordning som jag skrivit dom.

MARS
Bok 1
Kapitel 3
Kapitel 2
Kapitel 8
Kapitel 9

Bok 2
Kapitel N
- - - - - - - - - - - -

APRIL
Bok 1
Kapitel 10
Kapitel 13
Kapitel 10
Kapitel 4
Kapitel 5
Kapitel 9
Kapitel 5
Kapitel 13
Kapitel 7
Kapitel 17
Kapitel 16
Kapitel 3
Kapitel 4
Kapitel 7
Kapitel 10
Kapitel 6
Kapitel 1 (Färdigt)

Bok 2
Kapitel L
Kapitel U
Prolog

Bok 3
Kapitel C
Kapitel M
Kapitel B
- - - - - - - - - - - -

MAJ
Bok 1
Kapitel 9
Kapitel 11
Kapitel 12
Kapitel 5
Kapitel 4
Kapitel 20
Kapitel 11
Kapitel 5
Kapitel 2 (Färdigt)
Kapitel 18 (Färdigt)
Kapitel 19 (Färdigt)
Kapitel 20 (Färdigt)
Epilog (Färdigt)

Bok 2
Kapitel D
Kapitel B

Sortering & Rättning

Ägnade större delen av min dag åt att sitta & korrekturläsa några av de färdigskrivna kapitlena, och sedan har jag ägnat flera timmar åt att sortera allting jag skrivit så jag vet vilka stycken som hör till vilka kapitel. Tänkte skriva ner i vilken lustig ordning jag skrivit allt, för jag skriver verkligen inte i ordning! Men inte inatt, för jag är redo att kollapsa av trötthet nu...

Dessutom är min lägenhet varm som en bakugn, så jag ska försöka vädra lite snabbt innan jag lägger mig. Annars kommer jag bara vara en våt pöl imorgon när jag vaknar.

Sov gott/God morron!

Idéflöde

aaaah najs. Idéflödet har satt igång igen, och igår skrev jag lite. Inatt satte flödet igång för sent, för jag är redo att slänga mig på sängen och sova som en gris. Men guuu så bra det känns att fantasin inte svikit mig.

Gonatt!

Dödsstraff

Jag förstår inte hur folk kan vara emot dödsstraff. Jag är det då INTE.
Tvärtom! Inför helst tortyr i vissa fall också tack!

Våldtog ettåringar – får psykvård

Missförstånd

Jag är väldigt trött nu för tiden. Så mycket har hänt, så mycket har ändrats, så mycket smärta och känslor som är svåra att lägga band på.

Just nu, och med start för några månader sedan beslöt jag mig för att bli helt obrydd gällande andra. Jag har så mycket i mitt eget liv att tänka på. Jag behöver tid med mig själv, tid att läka, tid att andas.

Det känns tråkigt att folk blir sårade för att jag kräver ut ensamtid, men jag vet inte vad annat jag kan göra. Jag har alltid tyckt om att finnas där för andra, att lyssna, ge råd och vara någon de kan rusa till när saker blir krångliga och de helt enkelt bara vill komma bort. Men jag då? Jag känner inte att jag har någon sådan person att springa till när saker blir för tuffa för mig. Det finns säkert dom som VILL erbjuda mig detta, men det dom erbjuder är inte vad jag söker.

Jag vill inte såra någon, det är inte min mening att vara elak. Men precis som en del behöver någon att prata med när de tycker livet är jobbigt, så vill jag vara ensam under sådana perioder. Jag har märkt att folk inte förstår detta, men detta är ett sista försök att förklara från min sida.

Egentligen känns det dumt att posta detta. Eftersom det ändå lär missuppfattas på så många sätt. Men jag behövde ventilera de här känslorna en gång för alla.

Thunder

Filmen vi såg blev Änglar och Demoner, och den var otroligt bra. Dan Browns böcker suger enligt mig, men filmerna är alltid lika spännande!


Idag svängde Simon förbi och bytte ut en av fläktarna i min dator, så den har äntligen slutat brumma sådär läskigt (var rädd att den skulle explodera ett tag)

Och som grädde på moset har min skrivkramp börjat lätta lite. Känns bra, förhoppningsvis blir jag lika effektiv som innan.

Ps. Nu åskar det visst! Myyyys (: