deborah

Kanske är det töntigt av mig, men jag älskar att dela böcker med andra. Att kunna prata om de mest komiska bitarna, kunna kritisera filmatiseringarna som görs, och ja... Dela spänningen och njutningen av en bok över huvudtaget.

Har försökt få Daniel att ge Harry Potter en chans ända sedan vi träffades, men han har vägrat fram tills vi började promenera och han behövde en talbok att lyssna på. DÅ gick han med på att ge första boken en chans. Tidigare idag försvann Daniel in i badrummet för att ta ett bad, han tog med sig MP3n och var borta i över en timme. När han väl kom ut så petade han på mig och sa: "Den tog slut! ...MER?"
Så jag fick ladda hans MP3 med bok nummer två.


Imorgon är det städdag, och på eftermiddagen blir det ullared med Annika och Peter för vår del.

Vissa dagar inser jag mer än annars hur mycket jag tycker om att vara en "hemma-sittare". Det är lugnt och tyst, inga krav på att man ska hoppa ur sina myskläder och sminka sig, ingen stress till systemet för att köpa hinkvis med alkohol... Bara värme och lugn.

Dagen har spenderats med ett långt trevligt telefonsamtal från storebror, en halvmils promenad i strålande solsken, pizza till middag, lugn kväll framför TVn med lite choklad (medan moder natur gav oss häftiga specialeffekter i form av dundrande blixtar som lös upp hela vardagsrummet och tillhörande åska) och avslutas förhoppningsvis med lite talboksmys innan vi somnar.

Så.. igår var det städdag, as always. Avslutade det hela med att svänga ihop en ruskigt god pasta med skink-o-ostsås med svamp och lök på kvällen. Jajjamen, housewifie-rollen har aldrig känts mer bekväm! Har märkt hur mycket den annars oh-så-vanliga-EVERYDAY-ångesten minskat drastiskt sen jag gör saker efter rutin och på bestämda dagar istället för att sitta och glo hjälplöst på det växande diskberget, de långsamt muterande dammråttorna eller soporna som försöker krypa iväg av sig själva tillslut. Det enda som saknas är en bestämd-huggen-i-sten-tvättdag nu.

Sååå.. idag har vi slöat, ätit rester från gårdagens smarriga pasta samt varit ute på halvmilspromenaden. Lustigt nog tycker jag nästan det är roligt, iaf när vi väl är ute och Harry Potter talboken spelar för fullt i mina öron. Undrar hur länge det varar?

En bra och trevlig dag :)
Daniel hade undertiden begett sig ut på 1,5 mils rutten, och har nu gömt sig i sovrummet. Jag misstänker å de starkaste att han totaldäckat. Själv funderar jag på att ställa mig och diska... för jag kan ju inte dammsuga förrän han vaknar. Jag är inte elak nog helt enkelt höhö.

En sån dag! Den inleddes med promenad ner till huskvarna med galpal Linn, där det inhandlades nyttigheter såsom nyponsoppa, bananer, knäckebröd etc. Oh goodsies! Efter att ha släpat hem de blytunga kassarna (som resulterade i rejäl kramp i bägge händerna) så fick jag syn på att Daniel ställt sig och diskat innan han pös iväg i sitt ärende för dagen. Givetvis triggade denna trevliga hemkomst-överraskning igång mitt ultimate-housewife beteende och jag gick lös på lägenheten med dammtrasa, dammsugare och mopp i högsta hugg. Det hela var riktigt roligt, men det kan också ha berott på att jag lyssnade på harry Potter som ljudbok under tiden.

När gubben väl kommit hem så kände jag fortfarande att housewifie-sidan av mig gick på högvarv så jag ställde mig och lagade hans favoritköttfärssås. Det var yum yummies!

Sen avslutade vi kvällen med att agera sovplats åt kissarna (och när älskling ledsnade på TVn begravde han mig så smidigt under katthögen så jag omöjligt kunde lämna soffan på x antal timmar. That bastard..) samt prata lite trevligheter och drömma oss långt långt bort till något som inte riktigt känns verkligt.

Idag promenerade jag och sambo en halvmil (prisa Harry Potter talböcker! De räddar mig fullkomligt vid långa skogspromenader), kom hem och åt piggelin, sen åt vi bratwurst i bröd till lunch (det är knepigt att äta en så frikkin' stor korv i bröd...) och sen dess har dagen bara flutit förbi.

Utöver det har jag mest bara stört mig på håret hela dagen. JAG VILL KLIPPA AV DET! Fast.. då blir det en extrem pojkfrilla och det vill jag int ha heller. GARGLGH. Utseendefixerad/i-landsproblem deluxe.



Ps. Filmer att se fram emot i den närmsta tiden!
• Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides
• Red Riding Hood
• Limitless

Juni
• Paul
• X-men: First Class
• Priest
• Unknown
• Transformers: Dark of the Moon

Juli
• Harry Potter and the deathly hallows pt 2
• Green Lantern

Augusti
• The Rise of the Planet of the Apes

Det är dagen efter valborg och jag känner mig mör som en hamrad köttbit.

Planen var att grilla på vätterstranden (strålande sol hela dagen! Det var ju givet att man skulle vara utomhus!) men eftersom det typ blåste upp till en orkan blandat med mulet och duggregn så ändrades planerna ganska kvickt.. Men det blev en helkul kväll hemma hos Veronica, där det dracks och åts, för att senare spelas kubb. Vi drog vidare till donken där jag blev ombedd att gå ut med min folköl i kylan medan resten satt kvar och åt. Bah! Kvällen avslutades på närliggande trevlig pub där vi bara satt och njöt av kvällen tills den tog slut.


Idag vaknade jag med en bultande smärta i örat och förstod inte förrän jag klämde på det och såg hur rött det var att jag brutit det. HAHAHA. Har ju brutit örat förr, men aldrig i ytterkanten... Nåja. Det toppar ändå inte förkylningen jag dragit på mig som innebär att jag nu tvingar i mig själv "mumsig" kanjang och pappas "supergoda" huskur (stark gegga gjord på riven pepparrot, pressad vitlök och citronsaft)... What a wonderful life!


Ikväll är planen att vi ska promenera ner till stan och gå på bio. Thor here we come! Förjävla synd att den bara visas i 3D, men vad genomlider man inte för att få se en grymt efterlängtad film?


Ps. Jag vill ha sommar tack! NU. Jag är less på blåst och kyla. Att det är 20+ ena dagen för att HAGLA dan därpå (jo, jag blev bombad av hagel påväg ner till affären innan.. Skitväder!) är inte okej.

Så länge jag kan minnas så har jag liksom alltid varit en riktig ensamvarg. Jag vill inte bli tvingad till saker, tjatad på, behöva ta hänsyn till andra när det kommer till vad man ska äta, se på tv eller vilken musik som ska spelas. En renodlad egoist är väl en passande benämning.

När jag skulle flytta hemifrån för första gången drabbades jag dock av extrem panik, jag ville ju inte behöva bli vuxen och ta hand om mig själv, och jag ville inte vara påtvingad ensamhet dygnet runt, jag trivdes bättre med att konstant ha människor nära men ha valet att låsa in mig och ignorera dom. Egoism igen.

Men efter att ha bott ensam en tid återgick jag till a lone wolf -grejen. Jag kunde äta vad jag ville, när jag ville och hur jag ville. Jag kunde sova när jag ville, se på precis vilka filmer jag ville och ja. Allt det där. Men även om jag gillar att vara en löjlig egoist som aldrig behöver ta hänsyn till andra, så avskyr jag känslan av att vara utelämnad till mig själv, att inte ha möjlighet att umgås med människor när man som mest behöver det, att inte kunna prata och berätta saker när man verkligen verkligen är jättesugen på att prata... att behöva sitta ensam med rullande tårar utan att någon ser, frågar vad som hänt eller erbjuder en tröstande axel att blöta ner.


..och nu slutar jag aldrig förundras över hur mycket jag älskar att vara sambo. Det måste ha varit det mest impulsiva beslutet jag fattat i hela mitt liv. Hur många flyttar ihop med någon de bara varit tillsammans med i 2 månader? Hade det varit ombytta roller hade jag nog kallat denna impulsiva idiot för.. ja en idiot. Men just nu känner jag bara eufori över det hela.

För det är varierande och färgglatt att inte alltid få välja film eller mat, det är så skönt och bra i längden att bli utsläpad på promenader varje dag och att bli övertygad om fasta sovtider. Det är inte alltid kul rakt igenom, men det känns bra för själen, att inte kunna vara så rakt igenom egoistisk som jag kan vara. Det är obeskrivligt att komma hem efter en riktigt eländigt sugig dag och mötas av världens finaste leende i köket medan han steker pannkakor för att muntra upp mig, eller att bli kysst i nacken när jag står och rullar negerbollar. Att ha vattenkrig bara för att man är uttråkad eller få starka motargument kastade på sig istället för att sitta ingrodd i sitt egna tankesätt när det kommer till moraliska dilemman.

Tänka sig att jag -ensamvargen- föredrar sällskap!

Daniel har blivit tyrann. Plötsligt måste vi gå och lägga oss innan tolv om nätterna, och vi stiger alltid upp innan åtta, oftast vid sex-sju. Men inte nog med det, han har börjat släpa ut mig på de där förbaskade morgonpromenaderna igen!! Haha. Nejmen skämt åsido, det är tur att jag bor med någon som har mer vett i skallen än jag.

Idag kom mamma och pappa förbi, så vi satt ner alla fyra, drack lite kaffe, tjötade och sen snodde de med sig köksassistenten hem. Jag gjorde negerbollar framåt kvällen och sitter fortfarande med min nos djupt ner i favoritboken så fort jag får en stund till övers.

Imorn ere grillkväll hemma hos Björns bror Peter, på lördag ere påskbord, och nån gång nästa vecka ska jag ta en fika med min gamla goda vän Herr Stockholm.


På dagens önskelista:
- Mitt eget hår, grow grow grow! dammit
- En såndär ful jumpin, onepiece, ziperall eller vaddomnuheter...
- Mer sol!

Da-da dum dum-didum dum-didum...
DA-DA DUM DUM-DIDUM DUM-DIDUM!!! <-- Darth Vader entré theme soundtrack


Daniel har sen en tid tillbaka roat sig med att spraya vatten på mig med vår spraya-på-olydiga-kissar-flaska i tid och otid. Fråga mig inte varför, det här är snubben som kittlas, brottas och är fast besluten att busa dygnet runt med allt och alla, främst mig.

Idag såg jag min chans, grabbade flaskan och sprayade skiten ur honom. MOHAHA.

Vad jag inte räknade med...

+ översvämmat kök som nu behöver moppas. Jag är sugen på att ta hans favoritmössa och moppa med, men jag är rädd för nästkommande hämndaktion om jag gör det. Han är nämligen kreativ min Daniel.

Förra veckan var som sagt fullspäckad med städning, städning och MER städning! Enda lediga dagen var fredag, och då intogs en mysig kopp kaffe i sällskap av goa Fanny. Men nu är det en ny vecka! Som idag inleddes med... *trumvirvel* ...STÄDNING! Haha. Jamen vad gör man inte för att ha ett rent hem? Speciellt när man bor ihop med en snubbe med både astma och kattallergi.

Utöver det är det en otroligt skön dag. Solskenet har värmt oss ända tills den stack till andra sidan huset, vi har ätit matlådor av Björns fenomenala blomkålspasta och nu sitter vi utspridda i vardagsrummet vid varsin dumburk. På mitt schema står det skriva och läsa, feels good!

Happ. Idag var det flyttstädning av bostadsrätten som stod på schemat. Inte helt lajbans då jag mycket hellre velat åka hem till Peter tillsammans med Daniel och Björn... men ibland måste man sätta nytta före nöje antar jag. Får dessutom sysselsätta mig på samma "roliga" sätt imorn då vi inte blev klara idag :C

Hursomhelst. Kom hem till en tom lägenhet då förstås eftersom Daniel är iväg på kalas. Det är konstigt och tomt. Vilket Eddie också tycker tydligen. Följande utspelade sig vid dörren när han hörde någon i trapphuset


Haha. Sötkisse. Han såg att jag tittade genom hålet i dörren så han ville väl göra detsamma. Han stod och hoppade sådär säkert tio gånger innan han lade av. Vaddå favorisera Daniel framför mig? Tsss...



Suck. Jag är SÅ uttråkad. Vill ha sambon här... men jag får nog nöja mig med att skriva lite eller läsa en bok. Kanske lägger jag mig tidigt.. ska ju upp vid åtta imorgon.. URK..

Den här veckan har vi hunnit vårstäda (tog bara två dagar.. pust), ha en rejäl tvättdag (med inte mindre än 7 maskiner tvätt!), imorgon ska jag hem till Linn och städa (läs: diska diska diska), på lördag ska jag och bror se till att få klart flyttstädningen av päronens bostadsrätt, och på söndag blir söndagsmiddag hos päronen plus städning.

Och på fredag som egentligen skulle vara min sitta-hemma-i-morgonrock-med-oborstade-tänder-rufsigt-hår-och-bara-slappa-dag, men jag har nu klämt in en fika med Fannybunny på förmiddagen, så att slappa i morgonrock får jag göra på eftermiddagen istället :]



Idag lyckades jag tackla Daniel i köket i ett försök att attack-gosa honom. Men det slutade bara med att han gjorde illa knäet och jag fick en bula i bakhuvudet. Jag - graciös? NOPE!

Jahapp, vaknade imorse till ett nystädat kök och uppdiskat diskberg! Vem har världens bästa sambo? Jo JAG! Efter frukost så satte vi fart efter lite puffade från Daniels sida (jag är INTE en morgonglad människa och jag finner INGET nöje i att börja städa innan jag pluggat in koffeindroppet ordentligt). Vi städade och torkade grundligt rent våra respektive hyllor och databord, sen släpade vi ut min dator på balkongen där Daniel nästan blev tårögd när han öppnade den, och jag tror att hans datanörd-sida övervägde att dumpa mig för ett ögonblick.

Det bidde ingen bio igår, utan istället köpte vi hem pizza och snask och fläskade oss framför TVn.

Efter en orolig natt med bara 3 timmars sömn, flertalet försök att gå och lägga oss igen för att någon timme senare ge upp har vi nu placerat varsin ända vid respektives dumburk. Jag börjar dock känna mig groggy igen så jag ska ge soffan ett tappert försök till att söva mig snart.

Utöver det så sitter och och grubblar på allting jag tycker vi verkligen behöver eller löjligt gärna vill ha. Är nästan så man borde prenumerera på trisslotter....

Önskelista:
Dammsugare med HEPA-filter så alla elaka allergimolusker dör ordentligt. Jag blir ju helt hispig av att höra Daniel andas ibland...
Luftrenare då pollensäsongen är i antågande och det vore vääääldigt praktiskt så vi kan njuta av sommaren istället för att fNYSA åt den
Keyboard åt Daniel, för jag vill höra honom sjunga och spela oftare
Akvarium åt mig bara för att jag så satans gärna vill ha det + nödproviant åt kissemjaouerna vid kärnvapenkrigs-katatstrof?

Aldrig trodde jag att jag skulle bli en såndär fjant som uppmärksammade halvårsdagar och tjafs, men det verkar som att det är just en sådan fjant jag blivit :)

Idag firar iaf jag och Daniel ett halvår tillsammans. Det känns inte klokt. Var det verkligen sex hela månader sedan han tog med mig på den där mysiga midnattspromenaden då vi pratade om våra liv, uppväxter och allting? Den där midnattspromenaden då jag trodde att jag totalt gjorde bort mig genom att förstöra stämningen med mitt snack om självmordshoppare, varpå han började skratta och sa
"Robin hade fan rätt. Han sa att jag skulle gilla dig"

Tänk att våra norrlänningar kunde leka matchmakers?

Och sen den där promenaden har så mycket hänt. Flytten dit upp, distansförhållandet, pendlandet, flytten hit ner, osv. Jag är så ofantligt lycklig, och på mer än ett sätt känns det här som de sex bästa månaderna på länge. och det är verkligen inte illa med tanke på krampanfallet och depressionen som blommade ut mitt i smeten. Men utan Daniel hade jag nog inte varit såpass uppåt som jag ändå är just nu. Han är verkligen... ja vad ska man säga? Han är som en sol, eller en person fulladdad med positiv energi. Han får mig att skratta och le varje dag. Han säger att han älskar mig varje dag.

Han gav ju mig rosor på alla hjärtans dag när jag inte hade köpt något till honom, så jag tänkte att vi skulle gå på bio ikväll :]

Jag kan inte bärga mig tills sommaren är här och jag får skapa härliga soliga minnen med honom. Han gör mig mer självsäker än jag trodde jag kunde vara. 

Okej.. det är verkligen INTE okej att sova till fyra på eftermiddagen.

Och inte har jag fått liv i min gubbe heller. Men Björn är påväg över, kanske kan han råda bot på den saken. Och planen för idag är att balkonghänga eller något med Galpal.

Jag har HUVUDVÄRK ;C

På ett sätt känner jag mig väldigt lyckligt lottad i livet, av många skäl. I andra fall känner jag mig som världens största förlorare.

Jag tror ganska inbitet på karma, världsbalans och hela tjoderittan... Så jag tänker lite tyst för mig själv att min sits kanske beror på balans. Att man inte kan få allt. Att genom att ha så mycket gott i sitt liv, måste man dra världens fetaste nitlott på några punkter också.

Just nu sitter jag och grubblar.

Haha. "Just nu". Är det inte vad jag alltid gör? I vilket fall tror jag att jag ska försöka skriva av mig lite. Skriva en övning jag tänkt lite på, skriva en slags mindmap jag fick tips om att göra av en annan, kanske hitta på något helt eget också. Ja, jag vet inte. Men jag måste få allting ur huvudet i alla fall.

Jag började dagen med att bege mig hem till päronen för våffelkalas med bror, syster, svåger och tillhörande barnaskara. Det åts våfflor tills vi stupade, dracks kaffe tills vi hispade, tjattrades, babblades och ja. Som vanligt när familjen Stenberg hittar på nåt. Pappa var jättegullig och hjälpte mig med lite pappersarbete till försämringskassan, och trots inplanerad städning så blev det inget med det utan jag fick skjuts hem av bror.

Kom hem och möttes av en mycket smarrig doft. Björn hade lagat tapas åt oss! Majskolvar i ugn med någon marinad/sås på, revbensspjäll, ugnsstekta enorma vilda svampar med gegg-fyllning, hemgjord pesto på cashewnötter, minipizzor med lyxoliver och parmaskinka, citronkokta kronärtskockor man fick doppa i smält smör och gud vet vad mer. Jag föreslog bums att vi borde införa ett "Björn-bord" mellan årens julbord och påskbord. Så gott var det!


Därefter dracks det öl medans vi babblade om livet, psyket, mediciner, kärlek, sex och allt möjligt annat man babblar på om när alkoholen kickar in. Vi tittade på Needful Things också. Stephen King är kungen av skräck helt klart.

Over-all en bra fredag.

Imorgon ska jag hem till bror i vaggeryd och hjälpa honom packa upp sina grejer. Och nu snart så ska jag och älskling nanna kuddarna.