deborah

Hah... hade knåpat ihop ett aaaaaslångt inlägg om hela mitt 00-tal, för jädrar vad mycket som hänt. Men nu, 30min innan tolvslaget inser jag att jag inte vill skriva ut de senaste tio åren av min livshistoria. Då har jag ju inget kvar att berätta om mig själv i framtiden, eller när jag träffar nytt folk :P

År 2009 har varit ett fantastiskt år för mig. Jag började skriva på Boken med stort B, och fick dessutom idéer till en kvadrologi! Jag fick äntligen min efterlängtade utredning i Falköping & min livsomvändande operation. Jag ändrade livsstil, piercade mig, klippte av mig allt hår och tatuerade mig! Jag lyckades sluta med godis, och jag gick ner nästan all min övervikt.

Och sist men inte minst, så blev jag lycklig igen.

Jag vet inte vad som kommer hända år 2010. Men jag hoppas på en hel del saker, vissa saker SKA jag fixa med vilja, svett och blod... Det andra kan jag inte mer än hoppas på.


En timme efter tolvslaget för ett år sedan skrev jag såhär i min dagbok:
"Nu är det nya året här, året jag sett fram emot, året då det ska hända grejjer! Jag har många förhoppningar, men jag vill bara avge ett nyårslöfte: Att försöka bli så lycklig som möjligt."

Det funkade så bra att hålla det löftet det här året, så jag ska avge det igen! Men sen kan jag inte låta bli att lägga till några....

-Gå ner de sista 10kilona
-Skriva klart ett första utkast av boken
-Fortsätta vara godisfri
-Aldrig ge upp hoppet och aldrig sluta drömma

Jag behöver en mugg. En unik mugg. En mugg jag kan dricka mitt kaffe ur när jag skriver. Jag vet inte varför, men jag har fått för mig att jag vill ha en speciell mugg som jag dricker ur enbart när jag skriver.


Utöver det så ska jag erkänna att jag tappat flytet just nu. Jag tänker mer på andra och tredje boken än vad jag gör på första. Jag TÄNKER sätta mig och läsa igenom det jag skrivit från första till sista ordet i hopp om att få flyt igen, det är det enda jag kan komma på som kanske funkar. Detta är inget nytt problem, det här händer varenda gång jag skriver på en ny berättelse. Helt plötsligt bara tvärfastnar jag. Men den här gången tänker jag inte bara ge upp och börja på något nytt. Nej, den här gången ska jag kämpa tills jag får flyt igen. Det här SKA bli min första färdiga bok.


Utöver det så är det faktiskt nyårsafton imorn. Först ville jag prompt gå på fest eller krogen, sedan efter sista krogbesöket var jag så utmattad att jag tappade lusten helt och beslöt mig för att stanna inne på nyårsafton helt ensam och bara chilla. Och nu så velar jag... vore på ett sätt askul att skåla in det nya året med annat folk, men samtidigt skönt att bara skåla med mig själv i lugn och ro. Jag är kluven, men det lutar mest åt att sitta ensam.

Ps. Pappa svängde förbi idag och gav mig en ursöt liten flaska rosévin så jag har något att skåla in det nya året med :) Flaskan är så söt och liten, ska bli spännande att se hur det smakar!

Jahapp... det blir väl till att börja träna armarna så jag vågar visa mig i klänning i sommar, för åååå vilka fina klänningar jag har fått lust att köpa nu!

Skit också... nu längtar jag till sommaren. Promenera längs med stranden, träffa vänner, lapa i sig solsken...

Haha, självfallet får jag bilderna av käre bror mitt i natten ;) Men dom har jag längtat så mycket efter att nu ska jag banne mig slänga upp dom trots att jag egentligen borde lagt mig för längesen!

Följande konversationer har utspelat sig mellan mig och min syster genom åren:

För några år sedan
Jag: Jag skulle vilja berätta en grej, men då får du absolut inte säga det till någon!
Anita: Är du gravid?!
Jag: Ehh.. Nej? Du vet att jag har en p-stav!
Anita: Jaja... Vad är det då?
Jag: (Berättar töntig tonårshemlis)

För ungefär ett år sedan
Jag: Du, nu har en skitstor grej hänt... Jag är helt omtumlad för-
Anita: Du är gravid!! Jag visste det!!
Jag: -jag har just gjort slut med... va? NEJ!

Idag
Jag: Du... vad tycker du om namnet Luke? Det är väl fint?
Anita: ÄRU PÅ TJOCKEN?!
Jag: NEJ JAG ÄR INTE PÅ TJOCKEN! Jag är ALDRIG på tjocken och har aldrig varit! GE DIG!
Anita: Du kan ju inte fråga om fina pojknamn ifall du inte väntar en liten pojk...
Jag: Jo det kan jag visst för jag skriver en bok och behöver namn till mina karaktärer!
Anita: Ahmen Debbie... suck.


Min syster alltså. Allt i världen kretsar kring graviditet och bebisar.

ojojoj. Har verkligen varit en helt absurd vecka. Är man ovan vid att vara onykter oftare än 1gång varje - varannan månad så är tre kvällar på en vecka verkligen katastrof för kroppen. Utöver att jag verkligen haft skitkul varenda kväll, så har jag spenderat mer pengar än jag egentligen hade, och DET ger mig ångest. Fyfan vad arg jag är på mig själv... Så eftersom jag är pank och känner mig halvdöd (iaf just nu) blir det nog ett ensamt nyårsfirande...

Jag ägnade största delen av julafton till att bara umgås med föräldrarna o bröderna, samt att städa klart det som inte blev klart dan före dopparedan. Vi åt minijulbord och allt var najs. Juldagen firade vi julafton med klappar, julbord o allt. Fick leka en hel del hoppla pålle o liknande för barnens skull också :)

Jag fick en hel del prylar såsom spikmatta, ljusstake o en liten slant. Höjdpunkten var nog ändå när jag öppnade ett paket från ma&pa, och det visade sig vara boken "Alla får ligga - strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan" och därefter öppnade paketet som var från syster Anita som visade sig vara ett raffset.


Nåja. Har iaf spenderat den 23e, 24e, 26e och idag hemma hos päronen nu när bröderna varit hemma. Har varit väldigt trevligt, och min helt underbara storebror Frank bollade bokidéer med mig för fullt! Har nu en rejäl grund till den tredje boken och är ofantligt lycklig :) men jaaaa, jag borde verkligen fokusera på den jag skriver nu. I know. Men jag kan ju inte låta bli när världens bästa bollplank är i stan!

Ps. Gick igenom högen med post som samlats under veckan och jag inte orkat gå igenom. Hittade 4 julkort. Känner mig rutten, jag skickade inte julkort till någon. Störst förlåt till dig Linda, du som så snällt skickar mig jättefina julkort varje år!<3

Jag ska tydligen ut igen ikväll :P

Det blir tredje gången den här veckan.


YEAH!

Igår firade vi julafton och det var verkligen jättekul, sen kom jag hem och innan jag visste ordet av så hade jag kastat mig iväg till sliver för att träffa lexxa och fanny. Vi hade det skittrevligt, kul att passa på å träffa folk när de är i stan! Och sen råkade jag på Jessica o Jérémy! Var verkligen skittrevligt det med, avslutade kvällen i deras sällskap och sedan åkte jag hem.

Vaknade för någon timme sedan av att syster ringde å sa att hon hämtar upp mig påväg hem till ma&pa där det bjuds på middag.

Jag är sååå... seg. Halvt medvetande. Känns som att allting de senaste dagarna gått i 110 men själv kan jag inte sluta snurra.

Nåja.. det blir nog bättre efter lite mat och kaffe!

Ojoj en sån dunderhärlig kväll det blev! Allt jag hoppades på och lite mer :)

Idag har jag städat som en gnu hos mina päron, som belöning fick jag hembakta julkakor och en julskinkmacka :) Lagom till midnatt var jag halvt död (jag lyckas glömma varenda gång att hela kroppen tar stryk efter en utekväll) så jag fick skjuts hem av mina snälla bror, och nu ska jag strax lägga mig.

Imorgon ere julafton, det ska bli trevligt. Det kommer inledas med lite avslutande städning som inte hanns med idag, julgranspyntning (om jag & Frank får upp granen vill säga. Återkommande faktor varje år: vi lyckas få upp en sne och ostabil gran som ger stackars mamma hjärtsnörp när vi hänger upp alla hennes ömtåliga glasänglar osv i den! haha), och ett litet minijulbord.

Och jag kommer ha kjol. Jag har kjol 1 gång om året typ, och det är antingen på nyår eller julafton. Egentligen är kjol både snyggt och tufft, undrar varför jag inte använder det oftare? Hade iof kjol på halloween iår..


Ojoj. Nu börjar Charlie att pussas. Det är definitivt nannatajm. Jag ska tvångsgosa henne tills hon tappar förståndet.


Ps. Det är ganska mysigt att komma hem och alltid ha en kelkamrat som väntar. Jag undrar hur livet hade varit utan henne. Hoho, nu låter jag sådär härligt "crazy cat lady".

Fåsenu, man stiger upp vid halv ett, drar fötterna efter sig å tänker att det är så skönt med dagar då man har en ursäkt för att inte städa röran man så fint skapat under två månader.


Man GÖMMER disken eftersom det inte finns en chans i helvete att man hinner diska allt. Man använder tröjan man har PÅ SIG som dammtrasa då man inte har tid att leta reda på en riktig. Man samlar ett berg med soppåsar i vardagsrummet och börjar fundera över VAD man kan täcka över berget med så det ser lite trevligare ut.

När allt är klart, undanplockat, gömt etc så tar man fram dammsugaren och valsar en stund.


Nu ska jag fortsätta att flippa ut och städa på det mest opraktiska men effektiva sätt jag vet. CIAO!


Ps. Mina bröder hävdar att jag har ett allvarligt beroende jag borde försöka få bukt med... Det står ungefär femtio tomma 1,5l ramlösa i min hall jag tänkt panta idag.

Idag inhandlades sista julklappen, men shoppingturen blev betydligt längre än jag tänkt och därför blev det försent för att köra en rejäl städ-dag här hemma. Lugna gatan tänkte jag, "Jag städar hela dagen imorn istället". Men nu på kvällen blev jag medbjuden på utgång imorgon, viiilket innebär att jag inte kommer kunna avsätta hela morgondagen till städning.

Men jag är INTE ett skit bitter. är så törstig på socialt umgänge och förbrukande av alkohol att jag helt enkelt gillar läget ;D

Tillsist så sitter jag här och velar... Har varit assugen väldigt länge på att tona håret svart, men eftersom jag nästan alltid har svarta kläder blir nog kombon inge bra... skulle väl likna en svartrockare. Skit. Nåja, jag lär väl få något lajbans-cpryck-infall och tona det endera dagen utan att tänka mig för.


Och nuuu borde jag nog betala alla räkningar... hittade en fin liten hög jag samlat ihop för ett hyfsat bra tag sen. Känns inte sådär skitbra faktiskt.


Ps. Mitt nya favoritord som jag missbrukar så mycket jag kan är LAJBANS. Underbart härligt glatt ord.

Pps. Jag börjar ifrågasätta mitt omdöme... är det smart att dricka kaffe vid elva på natten?

YES! Jag kunde inte lägga band på mig utan kastade mig ut en dag då folk är som allra galnast i julrushen, och jag överlevde! och inte nog med det, jag lyckades inhandla ALLA julklappar (utom en.......) YEHA! Vilken lättnad! Vilken lycka!

Utöver klapparna så inhandlade jag ett par örhängen att ha på julafton, ett knallrött nagellack, en ny mascara som lovar en massa den inte kommer att hålla, och tillsist ett par svarta nya byxor, för mina sista tajta byxor har blivit pösiga över röven.

Imorgon blir det storstädning i mitt lilla hem, något jag inte alls ser fram emot. En dammallergiker skulle inte överleva 30 sekunder här.

Och jag ska även ge mig ut en snabbis för att inhandla den allra sista klappen jag inte fick fatt i idag. Jag hoppas smått på att hitta någon fin topp också... vore kul att ha något riktigt tomterött på julafton :)

Jag hade rätt julanda förra julen, och jag tänker vara lika töntigt entusiastisk i år (fast snyggare)!


Nuuu ska jag smörja mina stackars torra händer, lägga mig och glo på Star trek Voyager tills ögonen trillar ur skallen på mig. Tror förresten att singellivet gjort mig knäpp, jag blir nämligen helt lyrisk/trånande så fort en Vulcan dyker upp i bild (Vulcan är en utomjordisk ras som totalt saknar känslor eller förmågan att känna. De är LOGISKA och ärligt talat, ofta oförskämda... Åh, iof. Vart 7e år blir de helt lajbans kåta och aggressiva. Är tydligen en slags individuell parningssäsong eller nåt).

Insåg igår att jag snart inte har några dagar kvar på mig att julhandla.. HJÄLP vad december har flugit förbi fort!! Så nu satte jag mig ner och började fundera ordentligt. Sen började jag kolla runt på internet (affärer i stan som har webbsidor med sortiment) och jag är nästan helt klar med klapp-planerandet. Nu håller jag bara tummarna att allt på min lista faktiskt FINNS i affärerna!

Just nu velar jag... är på ett sätt "i fas" nu, och skulle gärna vilja kasta mig ut och försöka handla så mycket som möjligt idag.. men.. det är HELG, sista dagen på helgen tillochmed, och dessutom är det sista helgen innan julafton. om jag fick armbåga mig fram genom köpcentrat förra helgen så vågar jag knappt tänka på hur det är där idag!


Hmmm. Ska ta mig en falukorvsmacka och tänka över det hela.

I år blir det förövrigt mini-julbord med föräldrarna och bröderna på Julafton, och sen blir det stora julbordet & klappöppning hemma hos syster Anita på annandagen med hela tjocka familjen. Har märkt att en del får råpanik när de inte får fira en RIKTIG julafton på RÄTT dag, personligen älskar jag uppdelningen. TVÅ roliga dagar! TVÅ dagar då man får ränna runt med tomteluva och äta god mat. TVÅ dagar med urtjatad julmusik! Jag gillar't.

Ps. är hög tid att göra en avprickningslista för vad jag behöver göra innan julafton. Blir matt varenda gång jag sätter mig ner och allt som behöver göras börjar snurra i huvudet.

Jag såg en skitsnygg tjej med afro på tv för nåra dagar sen, och jag blev genast sugen på att själv skaffa afro. Men sedan kom jag på att jag faktiskt redan haft afro (av en olyckshändelse) för flera år sedan...




Ps. Charlize Theron är nog den vackraste kvinnan på jorden. Jag skulle väldigt gärna se ut som henne, ja tack.

För tio år sedan (1999)
1. Gick jag i mellanstadiet
2. Började jag missbruka läppenna (uuh)
3. Gjorde jag slut med min barndoms-"fästman"

För fem år sedan (2004)
1. Gick jag i gymnasiet
2. Rakade jag bort ögonbrynen
3. Förlovade jag mig med A

För tre år sedan (2006)
1. Blev jag myndig
2. Åkte jag till Paris
3. "Hoppade jag av" gymnasiet

För två år sedan (2007)
1. Gick jag på folkhögskola
2. Hoppade jag av folkhögskolan
3. Började jag & Simon umgås

För ett år sedan (2008)
1. Träffade jag Linda (efter 8 års chattande)
2. Flyttade jag hemifrån & skaffade katt
3. Gjorde jag slut med A

För ett halvår sedan
1. Opererade jag mig
2. Ändrade jag livsstil
3. Piercade jag tungan

För en månad sedan
1. Gjorde jag min första tatuering
2. Åt jag gås för första gången
3. Klädde jag ut mig till en skitsnygg pirat

Idag
1. Har jag skrivit på boken
2. Har jag glömt att äta
3. Har jag gjort den här listan

Ringde kära storebror Simon och pratade lite om mitt ångestrelaterade ämne, och nu känner jag mig lite lugnare. Det är det bästa med karlarna i min familj, de har alla en väldigt lugnande inverkan på mig när jag är extremt uppe i varv och upprörd.

Så nu, när jag har fått min ångest dämpad, så tänker jag värma mig med en skållhet dusch, därefter äta lite kvällsmat medan jag tittar på det senaste nip/tuck avsnittet, och tillsist ska jag försöka grubbla lite på julklappar :)

Jag är skitdålig på att uppdatera just nu... Och det hela känns ganska sjukt. Jag har ju alltid så mycket tankar, så mycket att säga, så mycket att spekulera i eller fundera över.

Men just nu är hela min kropp fylld av ångest över en grej... och utöver det så är jag sönderstressad över julen. Jag har varit ute i så mycket affärer, och på internet, men jag hittar INGET.

För en sekund övervägde jag att köpa strumpor eller chokladaskar till alla (utom barnen förstås), men insåg att jag skulle känna mig genomrutten på julafton ifall jag körde med den lösningen.

Så.. julstress och ångest. Det fyller upp hela mitt huvud och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, i vilken ände jag ska börja... Utöver det har jag mängder som behöver göras här hemma, men jag kommer aldrig till skott eftersom jag bara tänker i cirklar.

HATAR när det blir såhär, för jag stänger ner. Satt halva dagen framför TVn och glodde på skitdåliga program bara för att slippa tänka, slippa känna stressen och ångesten. Och nu sitter jag här vid datorn och känner mig helt frånvarande.

Fuck fuck jävla fuck.


Ps. Ljuspunkten de senaste dagarna var kvällen hos Ewe igår. Var verkligen jättetrevligt att träffas och prata om vad som händer i våra liv och om gamla minnen.

Hehe ojsan hoppsan! inte skrivit här på ett tag upptäckte jag nu!

I söndags kände jag mig asdepp och åkte därför till A6, där jag klarade ungefär 45min innan jag praktiskt taget sprang ut därifrån i ren panik. FAN VAD MYCKET FOLK! Det är iiiinte hälsosamt att försöka promenera lugnt inne i ett köpcentrum så här nära till jul.

Åkte därefter in till stan med Julbussen (den åkte egentligen inte dit jag skulle, men vad fanken, i ren och skär julanda kastade jag mig på bussen ändå!). Den var förövrigt inredd med gran, glitter och julgranskulor. Busschauffören såg butter ut under sin tomteluva :D


Och sen avslutade jag hela det löjligt korta äventyret med att sätta mig på mitt favoritcafe där jag drack kaffe och skrev upp lite bokidéer i min lilla nya fina notbok.

I måndags skulle jag ta det lugnt hade jag tänkt, men så ringde syster yster och ville ha med mig till A6 för att handla babykläder, och som den genomgoda lillasystern jag är så följde jag självfallet med. Det var en både lugn och lång dag fylld av strumpor, kjolar, tröjor, jackor och pyjamasar hit och dit... Det var nog en lång dag när jag tänker efter.

Idag åkte jag & lilla mami hem till syster där vi passade minstingsbebisen medan syster yster tapetserade, därefter åkte vi och letade nyårsblåsor (hittade inte ett piss...), sen åkte jag & mami hem till dom där jag fixade hennes ögonbryn, och sen åkte vi till GISSA? Jo A6, där vi letade mer nyårsblåsor utan framgång, men vi hittade lite annat småskit.

Och nu sitter jag här, trött och är inte direkt pepp på idén att jag måste bege mig ut innan veckan är slut för att leta julklappar...

Men imorn blir det iaf inget A6, imorn ska jag bara tare lugnt, och på kvällen följer jag med mami & papi till borås där jag ska våldsgästa min gamla fjortisbundsförvant Ewe. Ska bli kul som tusan, inte träffat henne på ett bra tag!


Och för att avsluta denna uppdatering kring de senaste dagarna så tänker jag berätta om min helt sinnessjuka dröm inatt.

Först åkte jag till en annan stad och hälsade på en kompis, och på natten hade jag sex med hennes pojkvän eftersom jag var hemligt kär i honom (detta känns ganska enormt sinnesrubbat, speciellt med tanke på mitt ställningstagande till otrohet). Dagen efter var ju tjejkompisen totalt knäckt förstås, meda hennes kille inte fattade varför hon var så upprörd (?!).

Tjejkompisen kör ut mig självfallet, och jag åker hem. Väl hemma i stan möter jag en annan vän som har skaffat sig 4 ungar. Vi går alla på bio, men filmen var så dålig att vi går därifrån. När vi kommer ut så får jag syn på att det brinner, och vi hör hur folk skriker att ryssland anfaller, varpå vi ser ett regn av missiler träffa olika byggnader. Jag rusar mot första bästa dörröppning för att söka skydd, och blir indragen genom en dörr av två killar. Helt plötsligt börjar rummet röra sig, och jag inser att det är en helikopter! Jag blir lättad och tror att vi ska fly, men istället kör de mot närmsta fallande missil medan killarna vrålar "Vi ska dö med ära! Vi ska dö i strid!!", jag får panik då dessa helgalna killar har en dödslängtan jag INTE delar, så jag tar sliter tag i styret så vi kraschar ner i marken. Jag rusar ifrån vraket medan jag vrålar åt dom att dom är idioter.

Min kompis med alla ungarna dyker upp och vi flyr i en urgammal rostig Saab.

Har en sån där dag då allt känns grått, kyligt och dunkelt... Försökte muntra upp mig genom att lyssna på Owl City - Fireflies, och det gjorde mig tillräckligt rosa och luddig på insidan för att jag skulle få lust att kasta mig iväg till A6.

Jag vet inte exakt vad jag ska göra där, men jag tänker absolut ta en kopp kaffe och mysa, jag tänker fönstershoppa och jag ska även se ifall jag kan få lite idéer till julklappar.

Så nu ska jag kasta mig i duschen. Ciao!

Idag har varit en härlig dag! Jag skuttade ut på stan för att möta mamma, hade gjort iordning mig o kände mig sådär badass-fresh man bara gör vissa dagar.


Jag hittade en skitsnygg drömfångare på rea :) Så den köpte jag såklart, jag menar, med så sjuka drömmar som jag har så MÅSTE jag ju försöka få bort dom? haha eller inte. Jag tycker helt enkelt drömfångare är olagligt vackra. (Så nu hänger den ovanför min säng/soffa, me likie!)



Därefter traskade jag vidare i jakt på ett fult enkelt kollegieblock, men hittade denna underbara lilla notbok istället! JAG ÄR KÄR! kommer älska att skriva upp mina bokidéer i den... Yum.


Och tillsist traskade jag vidare och provade en axelbandslös bh, eftersom jag ville prova en axelbandslös klänning. Jag är totalt kär i klänningen, men osäker.. dels är jag inte bjuden på någon nyårsfest, och dels så slutar den en bra bit ovan knäna, och OMG om det är något jag har komplex för så är det ju mina ben....


Nåja. Därefter åkte vi hem, mamma lagade god lax, och jag tvättade hennes bil invändigt. Sen drack vi kaffe och jag åkte hem. Men jag tänker fortfarande på klänningen....

Idag ska jag hem till mina föräldrar :)

Var ett tag sen jag var hemma nu, så det ska bli trevligt.

Det här med att ha en bra dygnsrytm funkar ju inte hur jag än gör. Nu har jag haft en så kallad BRA dygnsrytm i säkert en vecka, jag är duktig å vaknar runt 6-7 på mornarna... men till vilket pris? Hinkar kaffe som en tok varenda eftermiddag för att inte somna, för jag blir DUNDERSÖMNIG redan vid 17-18... snyft.

Nej jisses.. jag ska lägga mig, slå på en film och hoppas innerligt att jag inte somnar innan elva iaf. Somnar jag innan elva är jag körd. Då lär jag väl vakna tre på morgonen.

Ps. Är det helt knasit att jag rådiggar Debras byxor?

Jaha.. först var jag självmordsbombare, och nu cancerpatient. Jag verkar ha hakat upp mig på det här med döden av någon okänd anledning... Nattens dröm var... tragik-romantik klassad.

Jag åkte iväg för att träffa en kille, vi skulle ses över en helg. Vad jag inte berättat för honom var att jag nyligen blivit diagnostiserad med en väldigt aggressiv form av cancer, och att så fort jag kommit hem från honom så skulle jag börja med kemoterapi.

Första kvällen är det romantiskt och oskyldigt, andra kvällen försökte vi få en stund för oss själva, men hans irriterande rumskompis avbryter oss hela tiden, och tredje dagen när jag ska hem blir det hela hastigt och olustigt.

Innan jag åker så pratar han en massa om hur vi måste ses igen, hur han verkligen kan se en framtid med mig, och då börjar jag störtgrina, för jag tror ju inte att jag kommer leva länge nog för att ha en framtid med någon alls.


Sen "hoppar drömmen" framåt en tid, jag har tappat allt mitt hår och har en scarf om huvudet, och jag är definitivt döende för behandlingen funkar inte. Killen har förgäves försökt få träffa mig igen, men eftersom jag inte klarat av att berätta för honom om cancern så håller jag honom på avstånd, i hopp om att faktiskt bli frisk så jag kan träffa honom igen.


Fifan. Vaknade alldeles gråtfärdig. Men samtidigt överlycklig eftersom det bara var en dröm... Vad som knäckte mig lite var nog att den här drömmen inte var så ologisk eller verklighetsfrämmande, tvärtom.

Haha, jag smäller av. Jag vet faktiskt inte ens vart jag får allting ifrån... Jag drömde...

att jag blivit ihop med en kille som sa att han ville spendera hela sitt liv med mig. Men eftersom några indian-punkare vandaliserade hans stora lyxiga herrgård så var jag tvungen att hjälpa honom, genom att surra fast sprängmedel runt min kropp och infiltrera deras by.


Jag var helt med på noterna, hjälpte tillochmed att tillverka sprängmedlet. Men sen kommer hela min tjocka släkt på besök (och jag menar verkligen alla. Utöver mina föräldrar, syskon, syskonbarn så dök fastrar, morbröder, kusiner etc upp) och jag börjar tänka om. Jag börjar tillochmed känna mig rädd, känna att jag inte ville dö. Speciellt inte för ett a-hole som min pojkvän.

Jag pratar med honom om att jag inte vill dö, varpå han bara smeker mig på kinderna och säger att allting kommer bli sååå bra (a-hole som sagt..).

Då går jag till mina föräldrar, jag kan ju inte berätta om dynamiten, så istället säger jag att jag vill men inte kan lämna min pojkvän eftersom jag har en massa kläder uppe på hans vind jag måste hämta isåfall, men inte kommer åt. Min lilla mami säger då åt mig att strunta i kläderna, att bara sticka med dom så fort jag kan.

Sagt och gjort, jag & hela min släkt smyger ut ur huset på natten för att aldrig återvända.

När vi återvänder till mitt barndomshem så färgar jag håret lila, och blir inte helt nöjd så jag slänger i röd färg, vilket resulterade i att jag fick helt vitt hår (?!). Därefter skyndar jag mig iväg till apoteket eftersom jag behövde akut nässpray. När jag skulle ut från apoteket så visade det sig att hissen för att ta sig ut var trasig, och hundratals människor trängdes i en trappuppgång. När jag själv försöker gå i trapporna så upptäcker jag att trapporna har en annan gravitationsstyrka och att mina ben knappt bär mig, så en stackars sate får gå och putta, knuffa, och lyfta mig hela vägen till utgången.

haha som sagt. Vet inte vart jag får allting ifrån?! Jag drömmer VÄLDIGT ofta nuförtiden, men tyvärr känns majoritetem av drömmarna inte lämpliga att prata högt om...

Insåg just att vi är över en vecka in i december, och jag har inte julpyntat än, och inte har jag lyssnat på julmusik en enda gång heller! (Detta är KONSTIGT! Jag brukar slå på musiken å slänga runt glitter redan innan december eftersom jag inte kan hålla mig?!)

Så nu har jag slagit på julmusik på hög volym och ska börja fixa iordning mitt hem. Inte konstigt att jag inte har någon annalkande julkänsla!

Rockin' around the christmas tree....


- - 17:55 - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det blev inte lika mycket pynt som förra året, men jag känner mig ganska nöjd. Allt jag saknar är en julduk att ha på min hallbyrå... men det ska jag nog kunna fixa fram.

Det mesta pyntet fick hamna i fönstret, och sen virade jag min "fuskgran" runt golvlampan. Utöver det har jag slängt runt lite glitter och snöflingor.


Ps. Inser iof att jag är väääldigt sugen på att köpa någon form av ljusslinga och vira runt balkongräcket...

Jag älskar vampyrer. Jag började älska vampyrer efter att ha sett "En Vampyrs Bekännelse" som barn/tonåring. Sedan läste jag De Fördömdas Drottning av Anne Rice, och senare blev jag introducerad för Vampyrens Kärlek av L.J. Smith, och hela karusellen åtföljdes av fler vampyrfilmer, böcker, tvserier etc.

På ett sätt så vill jag verkligen försöka mig på att skriva en vampyrroman, men just nu låter jag bli. Det råder ju vampyrhysteri världen över, så antagligen skulle väl alla dra slutsatsen att man blivit biten av den moderna vampyr-flugan. Sååå... Nej, jag väntar nog tills vampyrtemat kallnat innan jag ger mig på det.

DOCK kan jag ju sitta och fantisera när jag har långtråkigt!

JAG HAR JULKLAPPSÅNGEST!

Vartenda år så brukar jag tycka det är sååå kul att sitta och leta reda på perfekta julklappar till alla. Och det är alltid en utmaning eftersom jag är fattig, men med vilja och fantasi brukar jag alltid få ihop det.

Nåja.. får väl ge mig ut på stan och leta nu i veckan, vill INTE göra som jag blev tvungen att göra för några år sedan, åkte till A6 köpcentrum den 22a dec och... HJÄLP! Det var hemskt... alla skrikande barn, skrikande föräldrar, folk som trängdes, klämdes och nästan armbågade sig fram... Det slutade med att jag sprang iväg och gömde mig i en liten vrå jag lyckades hitta.

FYI: Har lyckats vrida dygnet rätt och ska nu kämpa för att behålla det!

Och för att avsluta så vill jag berätta att min söndag var VÄLDIGT angenäm! Åkte hem till föräldrarna där mamma lagat en supergod kyckling-stroganoff, därefter bar det hem till syster Anita där det lektes med barnen, fikades, byggdes pepparkakshus med mera.

Och gårdagens plus var att mina systersöner uppenbarligen föredrar smal-Debbie mot tjock-Debbie, för smal-Debbie orkar leka roliga lekar som hoppla pålle och grejjer ;)

Blev inget skrivande inatt, hade istället ett väldigt givande samtal. Fick mig att börja tänka mycket.

Har nu försökt få ihop ett opersonligt inlägg tre gånger, men jag halkar ut på för tunn is gång på gång. Vissa saker jag skriver om kan vara hur personliga och intima som helst, andra gånger vill jag skriva ur ett opersonligt perspektiv för att kunna diskutera något i ren allmänhet, men det lyckas jag visst inte med inatt.

SÅ, nu ska jag dricka en actimel och hoppa i säng med hopp om att få somna (haha. sov bort hela dagen. lyckas jag just inatt med detta är det ett mirakel).

Imorn ska jag & mamma hem till syster för pepparkakshusbak och umgänge.

Jag vill inte hoppas för mycket, men inatt började jag skriva lite igen. Jag fick den där "skrivkicken" som behövs för att skrivandet ska flyta på snabbt och fantasifullt, genomtänkt och talande.

Nu är jag dock sådär hajpad pga trötthet, och då blir det jag skriver knasigt. Så jag ska försöka sova några timmar nu på förmiddagen. Förhoppningsvis får jag en till skrivkick inatt, eller någon annan gång snart.

HAHAHA åååh. Jag totalförstörde säkert för alla söta små kärlekskranka tonårsflickor i biografen, men det var sååååå värt det!

Vill börja med att säga: Jag älskar twilight böckerna, och New Moon grät jag mig igenom till största del. Men den här filmen... Jag garvade så hysteriskt att det flög ramlösa ur näsan på mig!

Jag VEEET att det ska vara en tragisk film, en tragisk kärleksfilm utan humor ALLS. Men.. HAHAHA.

Nr 1. En scen där den omtalade flickfavoriten Robert Pattinson går ifrån sin bil. För det första är scenen i slowmotion, för det andra spelas någon asfunky musik medan han går. Det såg så hysteriskt ut att jag nästan föll ur stolen!

Nr 2. En scen där samma flickfavorit springer i skogen med sin flickvän. Samma sak där, fladdrande skjorta, fånigt leende och SLOWMOTION till musik.


Utöver det var det väl en del småscener som jag tyckte var kul. Och, i böckerna avskyr jag Jacob (indianen, den omtalade Taylor Lautner med sexpacket), men i filmen höll jag helt och hållet på honom. Vampyrerna såg ju ut att lida av grav förstoppning hela bunten.

Såå.. Första boken var romantisk och smått spännande, filmen kändes melankolisk och verklighetsfrämmande. Andra boken var extremt ångestframkallande och tragisk, filmen var som en hysterisk komedi (inte konstant iof..), så jag är VERKLIGEN nyfiken på hur knasig tredje filmen blir, för att inte tala om fjärde och femte!

Med det sagt. Mitt humör är i topp, för jag har fått skratta som jag vet inte vad i hela två underbara timmar :)

Har en såndär dålig dag.
Vaknade av en ofantligt mysig och kelsjuk kisse, klev upp och möttes av strålande solsken och blå himmel, blev uppringd av lilla mami och hade ett långt trevligt samtal... men likförbannat sitter jag här skittjurig och kan enbart tänka på allting jag är missnöjd med i mitt liv (?!)

Det suger. Jag känner mig äckligt otacksam mot denna fina dag.

Så, Jag ska muntra upp Mig genom att bjuda ut Mig på bio ikväll har jag nu bestämt. För vissa dagar FÅR man helt enkelt inte vara så sur och rastlös som jag känner mig!


HEJSAN DUSCHEN! HEJSAN HÅRFÖNEN! HEJSAN KAFFEKOPPEN! HEJSAN OLIDLIGT MÅNGA HÅRPRODUKTER! HEJSAN SMINKVÄSKAN!

Hejdå bloggen!

Jag har inte skrivit om min bok på över 5 veckor nu, men det beror inte på att jag har skrivkramp eller idétorka, snarare motsatsen.

Min bok är sammanvävd av flera röda trådar, en handlar om familj, en om kärlek, en om sorg, en om äventyr, en om övernaturligt, en om moral osv. När jag började skriva så började jag planera hela upplägget för boken, och jag har följt mitt eget upplägg till punkt och pricka, fram tills för ungefär 2 månader sedan då jag började bli missnöjd (GRAVT missnöjd) med en utav mina röda trådar.

Problemet är att ifall jag vill skriva om just den tråden så måste jag nysta upp 70-80% av hela väven jag hittils vävt, och väva om den. Det är varken roligt eller lätt. Och som om detta inte var problematiskt nog, så ändrar jag mig nästan dagligen kring hur jag vill att den röda tråden ska löpa genom historien nu. Varje dag har jag en ny idé.

Ovanpå det så styrs mitt skrivande av mitt känslotillstånd, och just nu är mitt känslotillstånd kaotiskt. Vissa dagar känner jag saker jag inte bör eller vill känna, andra dagar kan jag inte sluta tänka på olika scenarion i mitt liv jag verkligen inte borde måla upp. Och dessa kaotiska tankar smyger sig in i bokens handling, vilket det helt enkelt inte får göra.

Och för 5min sedan skrev jag ett stycke jag behövde få ut ur mitt huvud, men som inte passar in NÅGONSTANS i NÅGON av de TRE böckerna jag har planerat. Hur sjukt är inte det?

På festen i fredags var Jessica snäll nog att berätta för alla att jag skrev en bok, för hon vet ju hur mycket jag älskar att prata om min bok, och det var där och då jag insåg vilken vägg jag kört in i. För jag ville inte prata om min bok. Min bok gör mig arg, för jag finner inte sinnesron, balansen och säkerheten jag behöver för att skriva. Jag kunde ju inte berätta om boken och handlingen, eftersom jag inte vet längre hur handlingen ska fortlöpa.

Så... nu sitter jag här med en nybryggd kopp kaffe och ska stirra på kapitel 6 tills mina fingrar lyder. För i kapitel 6 behöver jag inte ändra något, så jag KAN skriva på kapitel 6. Och jag ska. Jag har en kopp kaffe, och nu stirrar jag på skärmen tills ögonen blöder.

Mitt skrivande är den jag är. Det är skrivandet jag lever för.

Så nu tänker jag sitta här.

Alltså, under hela min tonår så trodde jag inte att jag någonsin skulle behöva ge mig ut i singeldjungeln igen, jag funderade inte över dejting-regler eller vad man behöver tänka på att vara och inte vara etc. Och i sociala situationer körde jag alltid min egen grej och det gick skitbra, antingen tyckte folk om mig eller inte, svårare var det inte. Men plötsligt dök det upp en massa "regler" i takt med att man blev äldre...

I flera månader har jag gått runt med en klump i magen och känt mig som en defekt produkt. Jag har grubblat fram och tillbaka hur jag ska kläcka ur mig olika saker när jag väl träffar någon, hur fanken jag ens ska börja förklara varför jag inte jobbar t.e.x. Framförallt har jag funderat över hur lång tid jag skulle vänta med att berätta något sådant, och vad för vit lögn jag skulle dra undertiden.

Men så har jag börjat fundera... Varför ljuga det första jag gör?

Om jag träffade en snäll och fin kille jag blev intresserad av och började dejta, och sen efter 3 veckor (eller ännu värre, några månader!) så kläcker han ur sig något om sig själv han tidigare sagt något helt annat om, alltså ljugit om från början... då hade jag blivit arg tror jag. Det skulle känts som falsk marknadsföring, som att jag dejtat någon annan än den han utgett sig för å vara.

Sååå... Jag tror jag ska sluta ojja mig över dessa invecklade sociala regler, och folk som råder mig att hålla truten eller ljuga för att inte "skrämma iväg" folk. För det är väl bättre att de får en chans att springa på direkten, än att man först ska "lura" dom att stanna, för att senare släppa bomben. Och för att inte tala om att man säkert kan såra genom att göra så.

Nu har jag redan erfarenhet av några som lagt benen på ryggen, och visst gör det ont, men förhoppningsvis dyker det upp någon som uppskattar att jag är ärlig redan från början. Det måste ju helt enkelt finnas dom som ser potential hos mig, istället för ett hopplöst fall. Alla människor har brister, men jag har märkt att väldigt många ljuger eller förnekar dom aspekterna av sig själva av ren vana, något jag aldrig riktigt kunnat... Fast visst hadet varit skönt iof. Då hade inte hela den här grejjen gnagt så vansinnigt i mitt huvud.


Nu blev detta inlägget ganska intimt, men det struntar jag i. Har gått runt i flera år och försökt anpassa mig efter omvärlden, lära mig spela efter andras regler osv. Till viss del har jag ju redan blivit mer självständig och ser främst till mig själv, men just det här sociala spelet alla kör med... det ger mig fortfarande magont för jag förstår verkligen inte spelreglerna. Och just ärlighet verkar vara det mest invecklade, för alla vill att man ska vara ärlig och inte ljuga, men de senaste åren har jag fått höra om och om igen att jag absolut borde ljuga i den eller den situationen. Ljuga suger, det tänker jag inte göra mer nu. Det har inte kommit något gott ur det hittils ändå.

Men självfallet kan man kläcka stora grejjer varsamt, och kanske dra den korta enkla versionen första gången man ens tar upp något ganska stort om sig själv. Då har man sluppit ljuga, och OM personen är intresserad av att höra mer lär ju denne fråga vid ett senare tillfälle, och om inte så behöver dom inte lyssna på en långdragen version som gör dom obekväma i ens sällskap.

Takt och ton kan faktiskt gå hand i hand med ärlighet varar längst.